Dollar-bubblan

Bara sedan i mitten av april har dollarn fallit 3-4procent mot euron och sedan i februari har USA-valutan försvagats över 5 procent.

Dollarns fall skulle kunna vara början på en rejäl nedgång. Frågan är varför den skulle komma just nu. Visserligen har det kommit en del tecken på att den amerikanska konjunkturuppgången inte går så snabbt som vissa hade hoppats. Men med tanke på att dollarn stod emot terrorattackerna den 11 september, fallande BNP och farhågor om en riktigt djup nedgång så borde den väl klara att uppgången nu kanske inte riktigt lever upp till förväntningarna.

Svår förutsägelse

Men det är inte säkert. Det är ofta svårt att förstå varför en bubbla brister just vid en viss tidpunkt. Att den inte kan hålla i evighet är lätt att säga, men att förutse när den ska brista är näst intill omöjligt.

Det finns de som fortfarande tror på dollarn. De framhåller att den amerikanska ekonomin, trots att USA redan är världens rikaste land, fortfarande ser ut att ha bättre långsiktig tillväxtpotential än både Europa och Japan. Att produktiviteten har ökat så snabbt trots konjunkturnedgången är verkligen ett tecken på det. Det borde tala för att avkastningen på amerikanska tillgångar också blir bättre.

Men frågan är om inte dollarn ändå har nått vägs ände. USA:s underskott i bytesbalansen uppgår till över 4 procent av BNP och nettoskulden mot utlandet ökar i snabb takt. Och vad som än händer med dollarn så lär det dröja innan underskotten försvinner. Det innebär att utländska placerare inte bara måste ha kvar sina redan stora placeringar i dollar utan även fortsätta att öka dem. Och om dollarn börjar rasa riskerar dessa placeringar förstås snabbt att framstå i en helt annan dager.

Å andra sidan, precis som med IT-bubblan, så trodde många att dollarn skulle falla redan för flera år sedan. Så många har säkert förlorat pengar på att dollarn har behållit sin styrka så länge.

Men när raset väl börjar kan det gå snabbt. I mitten av 1980-talet hade vi en liknande situation när många länge hade förutspått att dollarn måste ner. När nedgången till slut inleddes föll dollarn från 3,3 D-mark i början av 1985 nästan oavbrutet under två år till 1,8 D-mark i början av 1987, alltså nästan en halvering av värdet.

Svenska företag påverkas

Något liknande skulle mycket väl kunna hända nu. Enligt Goldman Sachs beräkningar skulle dollarn behöva falla över 40 procent bara för att hindra nettoskulden mot utlandet från att växa till över 40 procent av BNP under de närmaste fyra åren. I dag ligger den på ungefär 20 procent av BNP. Då skulle bytesbalansunderskottet i stort sett halveras, eller minska med ungefär 200 miljarder dollar.

Det skulle få kännbara effekter både för svenska företag, för den svenska ekonomin och för världsekonomin som helhet. Förra året, när Sveriges totala export minskade med en procent, dämpades nedgången av att exporten till USA ökade med 10 procent. Det var helt säkert mycket tack vare den starka dollarn. Även resten av världen har förstås fått en rejäl stimulans av USA:s underskott. En minskning av underskottet med 200 miljarder dollar motsvarar en minskning i efterfrågan motsvarande ungefär en procent av BNP i världen utanför USA.