Dörröppnare i öst

Att köpa aktier på någon av de östeuropeiska börserna är inte bara riskabelt utan också krångligt med många mellanhänder inblandade. Svenska mäklares ovana med att lägga en order på någon av de forna kommunistländernas börser kan förvandla ett aktieköp till ett äventyr. Till råga på allt tillkommer mäklaravgifter på mellan 800-900 kronor per affär plus eventuella avgifter till lokala banker. I en sådan situation förvånar det knappast att många sparare föredrar Östeuropafonder. Men en ändring kan vara på gång.

Internettjänst

Sedan i somras erbjuder internettjänsten Brunswick Direct direkthandel i enskilda aktier från så kallade Emerging Markets, bland dem sju östländer. För kunder som vill ansluta sig till tjänsten gäller ett minimidepåkrav på 2.000 dollar. Därutöver debiteras courtage på 0,75 procent eller minst 50 dollar per order. Tjänsten levererar löpande analyser och realtidsnyheter, ett måste för placerare som ger sig in på högriskmarknader. Den stämpeln får östländerna även fortsättningsvis leva med.

Undviker Östeuropa

Enligt Brunswick Direct har svenska kunder hittills främst köpt aktier i Ryssland, Kina och Sydafrika. Intresset för Polen, Ungern och Tjeckien uppges vara lågt. Det är något förvånande då just dessa länder bedöms ha de bästa utsikterna till ett framtida medlemskap i EU.

“Utsikter om ett EU-medlemskap kommer att sätta fart på dessa länders arbete med att uppfylla konvergenskraven för ett senare deltagande i EMU. Vad det kan betyda för aktiemarknaden visar exemplet Grekland. Perioden (97-99) innan landet beviljades inträde i valutaunionen ökade börsindex med nästan 400 procent”, säger Daniel Dinef, förvaltare för Roburs Östeuropafond.

Med västeuropeiska mått mätt lämnar många av östbörserna mycket över att önska. I Tjeckien gör låg likviditet att endast ett fåtal aktier kommer i fråga för institutionella investerare. Ekonomiska basfakta talar emellertid för landet som efter några års recession väntas nå 2,5 procents BNP-tillväxt i år. Det är ändå långt under Ungern och Polen som noterar en 5-procentig tillväxt. I Polen är det redan fråga om överhettning med ett oroväckande underskott i handelsbalansen. Ekonomin räddas dock av utländska direktinvesteringar och fortsatta privatiseringar av statliga företag. Börsen är störst bland de tre EU-kandidaternas och har lägst utlandsberoende. I stället styrs marknaden av inhemska pensionsfonder. I Ungern är läget det omvända då börsen står och faller med utländska placerares agerande.

Tysk östbörs

Utländska placerares intresse för östeuropeiska aktier kan även komma att öka när Newex, New Europé Exchange drar i gång den 3 november i år. Bakom den nya börsen står Wiener Börse och Deutsche Börse. Tanken är att erbjuda en “kvalitetsbörs” med utvalda aktier av tjeckiska, ungerska, polska och ryska företag. Med en uppdelning av bolagen i Blue-chips, nykomlingar (ett slags Neuer Markt) och inofficiella noteringar hoppas Newex kunna vinna placerarnas förtroende.

Etablerade börser i öst är måttligt förtjusta över den nya konkurrenten.

“Ungerska aktier handlas idag i Budapest, New York och London. Någon ytterligare handelsplats behövs inte”, säger Maria Dunavölgyi, VD för börsen i Budapest.