Douglas kartade talibaner

Två svenska före detta underrättelsemän spelade en avgörande roll när USA efter terrorattacken den 11 september kartlade Afghanistans stammar och vilken relation de hade till talibanregimen. Informationen togs fram av företaget Infosphere, grundat av överestelöjtnant Mats Björe och före detta underrättelseagenten tillika miljardären Carl Douglas.

Redan timmarna efter terrorattackerna den 11 september började amerikanska militären rikta blickarna mot Afghanistan. För de flesta framstod Usama Bin Ladin som den självklara hjärnan bakom dådet. Trots att USA en längre tid hade vetat att Bin Ladin befann sig i Afghanistan och till och med haft långtgående planer på att försöka eliminera denne var kunskapen om de politiska och kulturella förhållandena i landet mycket bristfälliga. Afghanistan har aldrig varit ett homogent land istället har olika områden i praktiken styrts av sinsemellan mycket olika stammar (i medierna senare refererat till som “klaner”).

Men hur många dessa stammar var och vilka lojaliteter de hade visste inte amerikanerna.

Ett amerikanskt militärt specialorgan tog då kontakt med det svenska nätverket Infosphere och beställde en omfattande kartläggning av de olika stammarna och deras ledare samt vilket förhållande de hade till den sittande regimen. För den amerikanska militären brann det i knutarna.

Det saknades information och varje dag fruktade man ett nytt terrordåd. Hur kontakten upprättades med Björe och Douglas är höljt i dunkel. Klart är att Björes arbete med att använda sig av öppna källor var banbrytande och väldokumenterat på flera håll i världen.

Dessutom visste amerikanerna säkert att Björe i sitt nätverk hade tillgång till personer som hade mycket god kunskap om de afghanska förhållandena. Personer som inte bara var väl insatta i kulturen och politiken men som också talade språken.

Den svenska kartläggningen visade att det inte som många trodde rörde sig om ett tiotal rivaliserande stammar utan snarare 125 till 150 stycken som alla har sina egna kulturer seder och lojaliteter. Kartläggningen ansågs så viktig och omfattande att det miltära organet speciellt prisade svenskarnas arbete vid en amerikansk underrättelsekonferens nyligen. Björe är mycket förtegen:

“Allt jag kan säga är att vi på uppdrag av en amerikansk militär myndighet kartlade sammansättningen och ledningen i de afghanska stammarna och att uppdraget gavs efter den 11 september. Man kan säga att vi gjorde en resehandbok till ett land som var stängt”, säger Infospheres VD Mats Björe.

Infosphere grundades egentligen redan 1999 av Mats Björe och Carl Douglas (Gustaf Douglas son). 40-årige Mats Björe var fram till 1999 chef för den öppna underrättelseverksamheten på den militära underrättelsetjänsten MUST, Carl Douglas var analytiker på samma enhet.

Företagets analyser bygger helt på så kallade öppna källor.

“Det viktiga är att veta vem man ska fråga eller var man ska läsa. Det handlar om journalistrik fast på ett annat sett. Vår uppdragsgivare är ju vår enda läsare.”

Infosphere söker i vanliga fall kunder bland de stora företagen. Då uppstår sällan etiska dilemman eftersom man håller sig till öppna källor. Men det finns situationer som är krångligare. Kartläggningen av de afghanska stammarna är bara ett exempel då företaget hjälpt organisationer och myndigheter från andra länder med underrättelseverksamhet. I det fallet gjorde de bedömningen att uppdraget inte bröt mot deras egen etik och moral.

– Vi tar inte uppdrag som vi inte anser är etiskt och moraliskt riktigt. Det som är enkelt är när kunden är ett företag. Det som är svårt är när vi jobbar mot organisationer och myndigheter från andra länder. Men där finns tydlig svensk lagstiftning från 1948 som vi följer.”

Finns det kunder ni inte skulle ta? “Självklart. Om du tänker dig att brottslingen X frågar oss om en utredning så säger vi självklart nej.”

Daniel Öhman

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.