”Dressed for success”

Tech, hållbarhet och fastigheter dominerade listan över miljard-IPO:s 2020 med ett par undantag. Vinnaren i kvalitetskategorin blev fastighetsutvecklaren Genova men bäst kursmässigt gick ett bolag som vill att vi ska ge våra gamla kläder nytt liv.
ReNewCell återvinner gamla bomullskläder som råvara till en dissolvingmassa som sedan används för att göra textil till nya kläder. Maria Vallejo, CFO och Patrik Lundström, VD i ReNewCell. Foto: Alexander Donka och Tobias Ohls

Roxette-hiten ”Dressed for success” skulle kanske ha passat vid noteringen av kursvinnaren i kategorin miljardbolag. Inte bara är ReNewCells affärsmodell att ta gamla kläder och återanvända fibrerna i nya kläder, utan bolaget hade också flertalet av de attribut som investerare sökte efter förra året.

Tydlig och kommersiellt bevisad produkt i mittfåran av den cirkulära ekonomin, fasta planer på skalbar produktion och en orderbok på två miljarder kronor. Inte konstigt att aktien blev lika efterfrågad som de få plagg som dittills tillverkats med ReNewCells återvunna fiber Circulose.

Sedan aktien noterades den 26 november har den rusat hisnande 226% från introduktionskursen på 76 kronor. Redan första handelsdagen stack den i väg 51%.

”Intresset är stort för cirkulära affärsmodeller och när vi gick till börsen hade vi en produkt som redan var kommersiellt bevisad vilket är viktigt,” säger ReNewCells VD Patrik Lundström.

Produktion i SCA:s tidningspappersbruk

Vid noteringen tog ReNewCell in 800 miljoner kronor och strax efter 450 miljoner till i ett lån. Det ska finansiera anläggningen som nu byggs i SCA:s gamla tidningspappersbruk i Ortviken utanför Sundsvall. Första halvan av 2022 ska leveranserna börja och produktionen är i stort sett redan såld för flera år framåt.

”Nu gäller det att leverera det vi utlovat och planerat. Intresset för vår produkt är enormt,” säger Patrik Lundström.

ReNewCell återvinner gamla bomullskläder. Bomullen används som råvara till en dissolvingmassa som sedan används för att göra textil till nya kläder. Bolaget startade 2012 med Malcolm Norlin som medgrundare och finansiär. Han hade precis sålt Domsjö massafabrik som man gjort om till ett bioraffinaderi till indiska Adyita Birla för 2,14 miljarder kronor. Bland annat gjorde man cellulosamassa lämpad för att framställa viskos. På KTH hade en grupp forskare en teknik för att göra samma sak med bomull. Resultatet blev ReNewCell och Norlin är fortfarande största ägare med 19%, aktier som är värda 1,5 miljarder.

Näst störst är H&M som köpte in sig 2017 och har drygt 10%. Man har också ett avtal med H&M om att leverera Circulose under ett antal år framåt. I första steget ska Ortviken leverera 60 000 ton dissolvingmassa och det ska sedan öka till 360 000 ton till 2030. Övriga ägare är namnkunniga institutioner varav flera varit med sedan noteringen.

På Fast Company’s lista

ReNewCell hamnade 2021 också på magasinet Fast Company’s lista över världens mest innovativa företag.

Som många gånger tidigare finns flera fastighets- och byggaktier på listan över större noteringar. En av dessa, Genova Property Group, knep platsen som Årets IPO i kvalitetklassen. Affärsvärldens IPO-guide hade inte hissat några flaggor inför Genovas IPO men den 10 maj i år hade kursen ökat med 32% sedan noteringen 30 juni 2020 med en introduktionskurs på 65 kronor. Utvecklingen ligger i linje med fastighetssektorn i stort men överträffade de 11% som substansvärdet ökade från juni 2020 till mars 2021. Det innebär en substanspremie på omkring 40% i dagsläget.

Noteringen var övertecknad vilket innebar att övertilldelningsoptionen användes. Totalt såldes aktier Genova-aktier för knappt 750 miljoner kronor vid noteringen där en del var befintliga aktier från huvudägarna. Genova var heller ingen genuin nykomling på börsen då man haft en preferensaktie noterad sedan 2015.

https://www.affarsvarlden.se/artikel/vi-ska-vaxa-inom-hyresbostader

Genova utvecklar och förvaltar främst bostäder och samhällsfastigheter vilket är segment som varit heta bland långsiktiga investerare de senaste åren. Bolaget grundades 2006 av Micael Bile och Andreas Eneskjöld. Båda är fortfarande huvudägare med 45% respektive 20% av rösterna.

Villa Alnäs på Djurgården

Båda är veteraner inom fastighetsbranschen och Bile grundade Skeppsholmens Fastighetsmäkleri på 90-talet. Som sig bör en fastighetsmagnat bor han ståndsmässigt i Villa Alnäs på Djurgården i Stockholm. Som kuriosa kan nämnas att Stiftelsen för Moralisk Upprustning huserade i det 604 kvadratmeter stora huset innan han tog över.

Genovas verksamhet är koncentrerad till Stockholm och Uppsala. Foto: Fasadgruppen

Bland övriga ägare finns svenska institutioner och nuvarande VD Michael Moschowitz med 5%. Han tog över VD-posten efter Andreas Eneskjöld 2017.

Genovas verksamhet är koncentrerad till Stockholm och Uppsala och 2020 och 2021 var både transaktionsintensiva perioder där man bland annat gjorde en bytesaffär med Nyfosa. Genova har också en stor projektportfölj med byggrätter som utvecklas allt eftersom. Projektportföljen utgör en dold tillgång och är främst inriktad på bostäder och samhällsfastigheter.

I kategorin kursutveckling hamnar Fasadgruppen på en andraplats och får ett Hedersomnämnande. Fasadgruppen är en förvärvsdriven aktör inom bygg- och underhåll och sedan noteringen på Nasdaqs Midcap-lista 9 december har kursen stigit 127%. Inte illa för ett bolag som putsar fasader, lägger om tak och renoverar fönster.

Förvärven generar dock bra tillväxt, omsättningen steg 31% även coronaåret 2020, men räknat på 2020 års vinst ligger p/e-talet på hisnande 52.

Vid noteringen såldes aktier för 1,15 miljarder varav merparten hamnade hos institutioner. Fasadgruppen grundades 2016 när två fasadbolag gick samman. Det följdes av fler och idag är man några tiotal lokala företag som samverkar inom koncernen.

Per Sjöstrand, styrelseordförande
Fasadgruppen. Foto: Tobias Ohls

Största ägare är riskkapitalbolaget Conncecting Capital som tog en majoritetspost i Fasadgruppen 2018. Efter att ha spätts ut vid förvärv och sålt en stor del vid noteringen ligger ägarandelen idag på 15%.

Norska Pexip noterades mitt under brinnande pandemi i maj. Intresset var det dock inget fel på i och med att Pexip utvecklar mjukvara och tjänster för videosamtal- och konferenser, en slags konkurrent till Zoom. Kursen steg mycket riktigt också 41% första handelsdagen men utvecklingen har lugnat sig sedan dess. Idag har kursen ökat 22% sedan aktien noterades på Euronext Growth Market i maj 2020 på 63 norska kronor.

Pexip fortsätter att växa så det knakar. Första kvartalet växte årliga återkommande intäkter med 54% och nästan allt var från nya kunder.