Inflation
Ekonom: Det ljusnar för hushållen nu när statens välfyllda lada kan öppnas
Han ger också sin syn på:
✓Hushållen: "Köpkraften kan återvända"
✓Riskerna: "En större utmaning för företag"
✓Kronkursen: Hoppas på svagare dollar
Under torsdagen meddelade Riksbanken att de lämnar styrräntan oförändrad på 4% samt öppnar för en räntesänkning under första halvan av 2024.
”Det var stort. Kanske inte det faktum att Riksbanken lämnar räntan oförändrad, utan att de håller dörren öppen för att det kan bli en räntesänkning under första halvåret. Så sent som i november hade Riksbanken fortfarande dörren öppen för att höja räntan under inledningen av 2024”, säger Robert Bergqvist på SEB.
”Nu svänger de runt. Det är ett väldigt tydligt fotbyte från Riksbanken”, säger han.
Är du överraskad?
”Nej, det kan jag inte säga. Men jag tycker att det är lite häpnadsväckande att det går väldigt fort när det vänder”.
Bergqvist menar att en stor del av diskussionerna om räntan på senare tid kretsat kring hur snabbt sänkningarna skulle komma. Där har det funnits två läger representerade av formen på två olika berg. Det ena, schweiziska berget Matterhorn, har en brant lutning både upp och ner (snabb ränteökning följt av snabb sänkning) och det andra, sydafrikanska Taffelberget, består till betydande del av stor platå (långvarigt hög räntenivå).
”När du lyssnar på centralbankerna och även Riksbanken har budskapet varit att vi ska ligga kvar länge med höga räntor. Vi har däremot tänkt att det snarare ska vara Matterhorn och det är det förloppet vi ser nu. Att efter den räntevägg som du har rest under 2023 så kan det, en bit in 2024, se ut att bli räntesänkningarnas år”, säger han.
Ränteväggen rasar?
”Ja, nu måste du i alla fall börja montera ner ränteväggen. Normalt sett så behöver du göra det ganska snabbt och det är det som centralbankerna förbereder sig på just nu.”
Nageln i ögat
Det som lyfts fram som eventuella risker för ekonomin och inflationen är utbudstörningar och geopolitik. Skulle något slå väldigt fel inom dessa områden finns risk för att räntan inte sänks så snabbt som många hoppas.
”Absolut är det risker och det ska man alltid ha med sig. Men jag tycker ändå att det vi har nu är en ökad ekonomisk förutsägbarhet i en mer oförutsägbar värld”, säger han och fortsätter:
”När man tittar på ekonomin så börjar vi nu se tydligare konturer av vad som kommer hända med inflationen, räntan och tillväxten. Men den här ekonomiska normaliseringen sker i en värld som är extrem, där mycket händer som man inte varit med om, och det måste man fortsatt ha i beaktande.”
Han tror dock att eventuella störningar i den globala handeln, fraktkostnader och annat kan påverka företagen nu mer än tidigare.
”Tidigare fanns en starkare efterfrågan och då var det lättare för företagen att höja priserna. Men jag tror att en del företag kommer drabbas av högre kostnader på grund av vad som händer i Röda havet eftersom det kommer vara svårare att höja priserna nu. Det kommer innebära en i alla fall kortsiktigt en större utmaning för våra företag”, säger han.
Köpkraften återvänder till hushållen
Ingen vet hur geopolitiken utvecklas det kommande halvåret. Men förutsatt att räntebanan blir den som, nu även Riksbanken, förväntar sig kan det bli ljusare tider för hushållen.
”Nu är räntorna på väg ner. Inflationen är på väg ner. Det gör att köpkraft kan börja återvända till hushållens plånböcker. Sedan ska man inte glömma heller att finansminister Elisabeth Svantesson sitter och väntar på att inflationen ska bli kontrollerbar. Då kommer hon öppna den välfyllda statsfinansiella ladan”, säger han och sammanfattar:
Foto: Meli Petersson Ellafi / BILDBYRÅN
”Jag tror att hushållen kommer att få se att ekonomin gradvis förbättras genom lägre räntor, lägre inflation och förhoppningsvis något från statsbudgeten, kanske någon typ av skattesänkning”.
Då stärks svenska kronan
Robert Bergqvist tror att kronan generellt kommer stärkas om dollarn försvagas. Om det blir en räntesänkning från amerikanska centralbanken Fed i maj månad kan det innebära att aptiten på amerikanska dollar minskar, vilket kan gynna kronan brett.
”Många som pekar på att kronan trendmässigt har försvagats i mer än tio år tycker jag glömmer att vi haft en trendmässigt starkare dollar under den här perioden. Om dollarn går åt det lite svagare hållet tror jag det finns utrymme för kronan att stärkas.”
Dollarn är en defensiv valuta som många vänder sig till i oroliga tider. Robert Bergqvist pekar på att den svenska kronan är en mer cyklisk valuta som mår bra när konjunkturen pekar åt rätt håll och det finns en större riskvillighet på marknaden. Då kan andra halvan av 2024, med global vändning i konjunkturen och sedermera tillväxt under 2025 vara gynnsamt för kronkursen.
Han tror även att risker kopplade till fastighetssektorn i Sverige kan minska genom en stabilisering av priserna på bostäder, och sedan en eventuell ökning. Motvinden för kommersiella fastighetsbolag kan dock bli kvar ett tag till.
”Kommersiella fastigheter kan vara någonting som dämpar kronans möjlighet att kunna stärkas under kanske det här året”, säger han.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.