En epok går mot sitt slut

Den 4 maj 1999 är troligen en dag som är värd att lägga på minnet. Detvar då den partnerägda mäklarfirman Goldman Sachs noterades på NewYorkbörsen. Sålde delägarna i rätt tid före en eventuellbörsnedgång? Eller markerar introduktionen starten på en nygyllene period på börsen? Om något år vet vi.Klart är dock att New Yorkbörsen har förlorat terräng. I fredagsoch måndags föll kurserna under stor oro för ökad inflation.Marknaden fruktar att Federal Reserve ska ta till räntevapnet.När detta skrevs på måndagskvällen var beslutet ännu inte känt.Även om Alan Greenspan denna gång lät bli att höja räntorna blirdet rimligen en åtstramning av penningpolitiken inom en relativtnära framtid.

Lagom strama tyglar

Under 1990-talets kraftiga börsuppgång har Federal Reservehållit ekonomin i precis lagom strama tyglar. Men det somframför allt burit upp aktiemarknaden är de oväntat storaproduktivititetslyften i ekonomin. När börshaussen inleddes ijanuari 1991 hade placerarna liten aning om detta. Då hadeKuwaitkriget gått in i sin mest intensiva fas och det som börsenuppskattade var att perioden med höga oljepriser därmed var påväg mot sitt slut. Under de kommande tre åren var det aggressivaräntesänkningar som bar upp aktiekurserna. Från 1995 är det den starkavinsttillväxten, och avsaknaden av inflation, som drivit indexhögre och högre.

Slutet på en epok

Ingenting tyder på någon snabb försämring i börsbolagensintjäning. Första kvartalsrapporterna var över förväntan.Avkastningen på eget kapital i de 500 största börsföretagenligger på 25 procent i snitt. 1990 svarade New Yorkbörsen för 31procent av det globala börsvärdet. I dag är det 52 procent ochde flesta amerikanska analytiker tycker detta är välförtjänt.1990-talet har alltså tillhört Wall Street.Ändå är det inte osannolikt att vi just nu bevittnar slutet påen epok. Det är inte rimligt att tro att USA-börsen skulle kunnafortsätta med en sådan enastående soloturné, oberörd avKosovokrig, Rysslandskris och ynklig tillväxt i resten avvärlden. De kommande fem åren blir sannolikt inte lika lysandesom de gångna. Varför inte? Konjunkturen är ju stark, löneökningarna småoch inflationshoten trots allt rätt beskedliga. De amerikanskaföretagen fortsätter glatt att upptäcka nya intäktsströmmar ochnya sätt att minska kostnaderna. När det gäller tjänstesektornsindustrialisering ligger USA många år före den övriga världen.

Företag och aktie

Skälet till att man bör ha en skeptisk syn på den amerikanskabörsen är att man måste skilja på företag och aktie. Ettvälskött bolag behöver inte vara köpvärt om aktien är för högtvärderad. I linje med detta kan man säga att New Yorkbörsen intebehöver vara köpvärd bara för att USA:s ekonomi är så välskött.Och amerikanska börsbolag är synnerligen högt värderade. Menkvalitet kostar, eller hur? Förvisso. Man kan med visst foghävda att amerikanska företagsledare är skickligare än tyska ochjapanska VD:ar och att aktiekurserna därför bör vara högre förUSA-baserade bolag.Det får dock vara någon måtta. Prislapparna på aktier ärskyhöga. De är särskilt slående när det gäller bolag som GeneralMotors och International Paper.Dessa företag har funnits i många decennier och har föga attgöra med den nya virtuella ekonomin. Ändå har båda p/e-tal påcirka 40. Det som drivit upp kurserna är den bransch- ellersektorrotation som nu är på gång, från tillväxtbranscher tillcykliska aktier. Den har något osunt över sig. Värderingarna ikonjunkturkänsliga papper har redan sprintat iväg trots attåterhämtningen i världskonjunkturen går mycket långsamt.Förloppet påminner om rotationstänkandet på Tokyobörsen i slutetpå 1980-talet, då mäklare sålde på hemmafruar diverse aktier medargumentet att det nu var de bolagens tur.

Flödesstyrt

Ett sådant beteende är kanske oundvikligt på flödesstyrdamarknader. Men det är farligt att låta värderingarna avvikaalltför mycket och alltför länge från fundamenta.Å andra sidan: ett företag i en mogen bransch kan mycket välförtjäna en hög värdering om det kan förväntas krama ut flerdollar ur en stagnerande affär. En sådan trend finns helt klarti USA. I måndags blev det till exempel klart att två problemtyngdatillverkare av jordbruksmaskiner (Case och New Holland) gårsamman, se vidare sid 16. Börsen gillar sådana strukturaffärer, med allrätt. Fusionsvågen rullar vidare, bland annat i telekomsektornoch bankväsendet. Den bidrar till att hålla uppe Wall Street.Hålla uppe, ja. Men knappast till att föra index vidare mot nyastratosfärer. Ty den slutsats som väger över just nu måste ändåbli att den amerikanska aktiemarknaden innehåller ett stortspekulativt inslag. Yahoo och de andra internetaktierna harredan börsvärden på hundratals miljarder kronor, trots att deinte ger några vinster att tala om.En räntehöjning verkar rycka närmare. Det kan bli denkatalysator som kanaliserar kapitalflödena bort från sådanatyper av placeringar.

Tråckla sig ur

Visserligen kan man hävda att en räntehöjning nu eller i sommarknappast blir någon överraskning. Men överraskning eller inte:finansmarknaden har visat prov på vilken kalabalik som kan brytaut även vid väntade externa händelser, eftersom många placeraredå samtidigt ska tråckla sig ur derivatladdade positioner. Ifebruari 1994 utbröt panik på obligationsmarknaden trots att denräntehöjning som kom då hade förebådats i månader.Slutsatsen är inte nödvändigtvis att någon ny börskrasch är förstunden. Men de feta åren är snart slut. Och det blir antagligenen orolig sommar på Wall Street.

BILDTEXT: De feta åren på Wall street kan snart vara över.

En viktig förklaring till börsuppgången är fallande kapitalkostnader, detvill säga lägre räntor, än under 1980-talet. Nu pekar dock räntetrendenuppåt.