Ericssons hemliga varumärken

Alzato, Chatphone, Godobe, Whitetooth och en seriefigursliknande rymdgubbe är några av de hittills okända varumärken som Ericsson vill få rätten till. Ekonomi24 har listan på de varumärkesansökningar från Ericsson som Patent- och registreringsverket just nu håller på att granska.

Starka och unika varumärken är en nyckel för att framgångsrikt kunna konkurrera i vilken bransch som helst. Ericsson-koncernen förfogar över mellan 300 och 350 registrerade varumärken. Och antalet ansökningar om nya varumärken blir ständigt fler.

Hos svenska Patent- och registeringsverket finns mer än 30 varumärkesansökningar från Ericsson från i år och förra året som väntar på beslut om registering. Att enbart titta på de svenska ansökningarna ger inte hela bilden av Ericssons varumärkesstrategi, men oftast är det lokala godkännandet första steget innan varumärket registreras på exempelvis EU-nivå eller i övriga världen.

Ericsson vill inte kommentera de varumärkesansökningar som företaget lämnat in men ännu inte fått godkända. Av de 30 aktuella ansökningarna från i år och förra året kan flera spåras till produkter och aktuella reklamkampanjer.

Men en grupp varumärken är hittills helt okända. Det gäller bland andra namnen Alzato, Extreme Power, Godobe, Araneux, Chatphone, Mobileahome, Power, Smarttrolley och The Home In Your Pocket. Ericsson vill också registrera en seriefigursliknande rymdgubbe som du kan se på bild till höger.

Bland de ansökningar som kan spåras till en befintlig produkt eller affärsområde finns flera spännande namn.

Buddysync är en mobiltjänst som tagits fram av Ericsson Cyberlab i Singapore. Tjänsten riktar sig till ungdomsanvändare som genom ett grafisk gränssnitt kan få information om och kommunicera med sina närmsta vänner.

Från Singapore kommer också Nanocube som av de uppgifter som gått att få fram är en mobil server som monteras i en bil för att ge olika informationstjänster till förare och passagerare. Ericsson har också ansökt om att få registrera det snarlika namnet Nanorouter.

En annan kategori varumärken som är närmare knutna till befintliga affärsområden är Cockpit Survey, Tram, Drytech och Solidus Ecare. Cockpit Survey har med stor sannolikhet koppling till Ericssonbolaget 4GHI som utvecklar olika program för strategi- och affärshantering under namnet Cockpit Communicator.

Tram är ett system för planering av 3G-nät medan Drytech är registrerat i kategorin ”kablar”. Solidus Ecare är en callcenter-produkt.

Bland varumärkesansökningarna märks också budskap från det senaste årets reklamkampanjer som ”The Mobile Internet Revolution. It’s an Everyday Thing.” Ericsson vill också skydda ”Powered by Ericsson” som bland annat användes i samband med produktplaceringen i filmen Tomb Raider.

Den senaste tidens misslyckade satsningar märks också bland varumärkesansökningarna. Ericssons samarbetsbolag med Microsoft som aldrig blev verklighet har bland annat ansökt om varumärkesskydd av ett öga med två ben som symbol för den mobila e-posttjänsten Moso.

Ett annat exempel är den bantade satsningen på intelligenta hem som Ericsson gjorde tillsammans med Electrolux i bolaget e2Home. Bolaget har ansökt om skydd av namnet Whitetooth, som enligt uppgift är en bantad version av Bluetooth för kommunikation och styrning mellan olika vitvaruprodukter i hemmet. Om Whitetooth någonsin blir ett varumärke eller ens den branschstandard som det var tänkt är idag mycket osäkert.

Ett tredje exempel är Ericssons ”surfplatta” Web Screen som kunde ha fått namnet Sofa Surfer, Surf Tablet eller Web Tablet om man får tro ansökningshandlingarna till Patent- och registeringsverket. Om surfplattan under namnet Web Screen någonsin kommer att lanseras som en färdig produkt återstår att se efter det att Ericsson lagt utvecklingen på is som ett led i bolagets besparingsprogram.

Ekonomi24:s granskning grundar sig på de varumärkesansökningar som låg inne i slutet av augusti i år. Vet du mer om något av varumärkena är du välkommen att höra av dig till redaktionen.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.