Euro vs. dollar: Dollarns storhetstid

De sladdriga sedlarna är långsmala som flygbiljetter och harsamma färg oavsett valör. Den som inte är troende retar sigkanske också på den tryckta devisen In God We Trust.Ändå är dollarsedeln känd och inger respekt över allt på dennaplanet. Och global räckvidd, det har dollarn haft ända sedanslutet av andra världskriget.Men det tog lång tid att etablera ett förtroende. De förstasedlarna gavs ut 1775 för att finansiera frihetskriget motengelsmännen och hade som säkerhet förväntade skatteintäkterefter krigsslutet. De förlorade snabbt allt värde. Fram till1861 sköttes all sedelutgivning av privata banker i de olikadelstaterna. Den tidens dollarsedlar hade över 30.000 olikavarianter i färg och utseende och var lätta att förfalska. Föratt jaga förfalskarligorna bildades 1865 den federalasäkerhetstjänsten, Secret Service, vars huvuduppgift i dag äratt skydda presidenten.

Pundet störst

Det skulle dröja ända till 1910 – då den federala regeringen togöver sedelutgivningen – innan omvärlden fick respekt för denunga republikens pengar. Under 1800-talet var det guldförankradepundet den dominerande valutan.I Jules Vernes Jorden runt på 80 dagar tar Phileas Fogg med sigreskassa i form av en kappsäck med pundsedlar som gäller i helavärlden. Pundet hade hela det brittiska imperiets rikedomar ochLondons finansiella etablissemang bakom sig. USA:sbetalningsväsende var vid denna tid fortfarande outvecklat.Centralbanken, Federal Reserve, tillkom först år 1913.Första världskriget gav dollarn den första skjutsen mot globalbetydelse. Under de fyra krigsåren exporterade USA kapital tilldet på den tiden ofattbara värdet av 11 miljarder dollar,huvudsakligen till de utmattade britterna och fransmännen. Menpundet behöll sin förstarangsposition ända fram till 1931. Dåtvangs Bank of England släppa guldmyntfoten och en ny erainleddes. Samtidigt gick emellertid världshandeln in ettdepressivt tillstånd. Därför blev dollarns era inte en praktiskrealitet förrän efter 1945.Vid krigsslutet kontrollerade USA över hälften av världenssamlade produktionskapacitet. Bretton Woodssystemet, de fastaväxelkurser som skulle omgärda världsekonomin fram till 1971,hade därför dollarn som självklart fundament. Dollarn kom attbli en lika stabil och given symbol för makt som pundet en gånghade varit. En generation svenskar fick lära sig att denorubbliga valutan var lika med fem kronor och sjutton öre.

Missnöjd de Gaulle

Alla tyckte inte om denna tingens ordning. Frankrikes presidentCharles de Gaulle klagade över att dollarns styrka innebar attUSA kunde skuldsätta sig hos andra länder gratis. Den gamlegeneralen syftade på det så kallade seignoraget, alltså degratisvinster som tillkommer det land som ger ut eninternationell reservvaluta. Seignorage finns både inom ett landoch internationellt, och består av de räntevinster som uppstårnär en centralbank ger ut valuta (den som skaffar sig kontanterger ju, per definition, sin motpart ett räntefritt lån). USAtjänar cirka 16 miljarder dollar om året på seignoragevinster,enligt Jeff Frankel, ekonomisk rådgivare i Vita Huset.Under slutet av 1960-talet hade dollarn kommit under allt störrepress på grund av den stigande inflationen, som i sin turberodde på att USA lät sedelpressarna betala Vietnamkriget. 1971släpptes dollarn fri och då inleddes en nedgångsperiod.Västtyskland och Japan bekämpade inflationen hårdast och därförblev D-marken och yenen allt viktigare internationellabetalningsmedel. Dollarn tappade mark.Men bara tillfälligt. 1981-82 hade den höga inflationen tvingatsur den amerikanska ekonomin och dollarn stärktes åter.

Barnevik och dollarn

Någon urstark valuta, som schweizerfrancen eller D-marken, hardollarn inte varit. Politikerna i Washington har i principstruntat i växelkursen, vilket inte är så konstigt med tanke påatt utrikeshandeln bara utgör en dryg tiondel av landets BNP.Ändå har dollarn förblivit den dominerande internationellavalutan.Varför då? Just den frågan ställde sig många när det nybildadeAsea Brown Boveri beslöt sig för dollar som redovisningsvalutanär koncernen bildades 1987. ABB är baserat i Schweiz och harförutom den svenska rörelsen också stor verksamhet i Tyskland.Ändå valde ABB att räkna sina pengar i just dollar. PercyBarneviks svar var att bolaget skulle bli en världsomspännandekoncern. Barneviks bedömning att dollarn var och skulle förbliden enda globala valutan visade sig hålla.På senare år har dollarns särställning snarast förstärkts. Ipraktiskt taget alla världens länder är dollarn den utländskavaluta som folk tyr sig till mest. Enda undantaget är Östeuropa,där D-marken/euron är mer populär. Yenen, som vann terräng under1980-talet i samband med Japans stora investeringar iSydostasien, har tappat stort i betydelse. För tio år sedanbrukade de svenska storföretagen ha som ambition att fördelasina investeringar mellan olika valutazoner, där dollarnbehärskade Nord- och Sydamerika, D-marken dominerade Europa ochAfrika och yenen vägde tyngst i Asien.

Asien

Men numera håller hela världen på att bli en enda dollarzon. IAsien har Hongkong haft dollarkoppling ända sedan 1983 och iRyssland är dollarsedeln det viktigaste sparobjektet. I krisensLatinamerika letar företag och enskilda i panik efter dollar föratt skydda sina besparingar. Argentina, som kopplade sin pesotill dollarn i början av 1990-talet, har trots det utsatts förvalutaspekulationer. Nu överväger regeringen i Buenos Aires atthelt avskaffa den egna valutan och införa dollar som endabetalningsmedel.De nationella valutareserverna består till nära 60 procent avdollar. Nästan 50 procent av all internationell handel sker idollar. I vissa branscher, som olja, papper och metaller,prissätts alla produkter i USA-valuta. Även avancerade produkteroch tjänster betalas i dollar. Det gäller till exempel datorer,elektronik och flygresor. Det internationella handelsutbytetökar hela tiden, och därmed också användningen av dollar.

Slipper valutarisk

Vissa EU-politiker hoppas att euron ska bli en viktigreservvaluta. Det som hägrar är dels seignoragevinsterna; delsde praktiska fördelarna för företag och nationer. Det är en stortillgång att – som amerikanska företag gjort i decennier – kunnagöra internationella affärer i sitt eget lands valuta. Manslipper valutarisken. En reservvaluta är också synnerligenlikvid. USA har ständiga underskott i bytesbalansen, men haringa problem med att finansiera det, eftersom det alltid ellernästan alltid finns en betydande efterfrågan på dollarn iutlandet.