Farväl Kyoto

Franska fiskare, bönder, lastbilschaufförer och taxiförare protesterar mot höjda oljepriser genom att blockera bränsledepåer. I Norge vinner missnöjespolitikern Carl I. Hagen ökad sympati för sitt förslag att kraftigt sänka bensinskatterna. I Storbritannien backar politikerna från planerade energiskattehöjningar.

I Sverige vågar inte socialdemokraterna höja bensinskatten, trots att de skulle få hjälp av sina stödpartier för en sådan åtgärd.

Nya larmrapporter

Samtidigt fortsätter det att komma larmrapporter om att växthuseffekten håller på att förstärkas som följd av den koldioxid som frigörs vid all förbränning av kol, olja och gas. En studie från Världsnaturfonden visar att ett varmare klimat får särskilt negativa konsekvenser för norra halvklotet.

Det heter att “överlevnaden för en rad växter och djur hotas”. I en annan rapport från Sweclim, som sysslar med regional klimatmodellering, heter det att “Norrland får skånskt klimat”, enligt tidskriften Forskning & Framsteg. Men larmrapporter biter inte längre.

Sverige kan öka

I en internationell överenskommelse i Kyoto, Japan, 1997 lovade industriländerna att utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser skulle minska med 6-8 procent 2008-2012, jämfört med 1990. EU har åtagit sig att gå ned 8 procent, USA 7 procent och Japan 6 procent. EU-länderna har sinsemellan fördelat utsläppen och Sverige, som låg rekordlågt i utgångsläget, har tillstånd att öka sina utsläpp med 4 procent. Men den svenska regeringen har förklarat att denna rättighet inte kommer att utnyttjas.

Som det ser ut nu kommer det att bli mycket svårt, kanske omöjligt, att få ned utsläppen till de nivåer som Kyoto-protokollet anger. Det finns inget politiskt stöd för de åtgärder som många anser nödvändiga, främst skattehöjningar på fossila bränslen.

Sverige är ett av få länder som har infört en koldioxidskatt. EU har pratat länge om en samordning av energiskatterna, men mycket lite har hänt. Utsläppen av koldioxid har fortsatt att öka i de flesta länder, en följd av högkonjunkturen. Så är det också i Sverige, som tidigare kunde ståta med minskningar.

Men nu håller kärnkraften på att avvecklas eller fördyras genom en successiv höjning av kärnkraftskatten, vilket lett till ökad import av fossilbaserad kraft.

Om förbrukningen av fossila bränslen ska minska krävs drastiska åtgärder. Och om skattehöjningar inte längre är en framkomlig väg återstår handel med utsläppsrätter (som kan komma igång tidigast 2005), satsning på förnybara energislag, stöd till energieffektiviseringar etc. Det lär inte räcka.

Skadan kanske inte sker

Kanske är inte så stor skada skedd. Det finns seriösa forskare som hävdar att det inte finns någon långsiktig trend mot varken varmare eller kallare klimat. Den uppvärmning som ägt rum under 1900-talet kan vara en normalisering från ett läge med relativt kallt väder under 1800-talet. I alla fall finns stor osäkerhet kring de klimatstudier som görs. En kraftig beskattning av koldioxidutsläpp ska vägas mot de stora omställningsproblem som följer i ekonomin. De kan bli väl i klass med oljekriserna under 1970- och 1980-talet.