SBB
Finansprofilerna om Vänsterpartiets utspel: ”Staten ska inte rädda SBB”
Vänsterpartiet vill att staten ska kunna få förtur att köpa fastigheter från SBB. Det föreslår Vänsterpartiet på DN Debatt under torsdagen. ”Regeringen måste snabbutreda en statlig förköpsrätt som är applicerbar på fallet SBB”, skriver de.
Ett urval av de senaste smällarna SBB åkt på är sänkt kreditbetyg, ökad konkursrisk, en avbruten nyemission och slopad utdelning. Nooshi Dadgostar och Ali Esbati skriver i artikeln att ”SBB:s affärsidé var osund för alla inblandade parter från början”.
De vill däremot inte att staten går in som budgivare på fastighetsmarknaden eftersom det skulle ”trissa upp priset och i praktiken rädda SBB:s ägare från krisen”.
Affärsvärlden har genomfört en enkätundersökning bland flera svenska finansprofiler och forskare för att samla in deras reaktioner på förslaget, och ge sin syn på att staten eventuellt kan få förköpsrätt på återköp av verksamhetskritiska fastigheter.
Per H Börjesson, VD Spiltan Invest:
”Det är två saker som jag tycker man missar i debatten om att kommuner säljer av fastigheter. När kommunerna säljer så får de pengar och möjligheter att bygga nya fastigheter, som de kanske inte gjort annars. En annan aspekt är också att de kommunala fastighetsbolagen inte vill renovera så ofta. När det blir vakanser så renoverar vi och det finns ett antal människor som vill betala den lite höjda hyran för att få en fräschare upplevelse av bostaden”, säger Per H Börjesson till Afv.
Spiltan Invest är största ägaren i fastighetsbolaget KlaraBo, som också köpt fastigheter av kommunala bolag. Per H Börjesson kan förstå en del av kritiken ifall kommunen hyr tillbaka lokalerna efter köpet och behöver ta lån för att finansiera de långa hyresavtalen.
”Hyr kommunen i 40 år så kan jag förstå att det är ologiskt på ett finansiellt plan. Men som sagt skapar en försäljning också möjligheten att bygga nytt och bättre”, säger han och lyfter också fram riskerna som kommunala fastighetsbolag har:
”Kommunala bolag kan också få större flexibilitet och undvika vakansrisken om man säljer sina samhällsfastigheter. Om man efter 10–20 år vill bygga nytt i egen regi eller flytta är det ju den privata aktören som kan få stora vakanser på den lokala marknaden.”
Molly Guggenheimer, aktiestrateg på Danske Bank:
”Jag tycker att Vänsterpartiets idé till ’statlig förköpsrätt’ verkar högst destruktiv. Men om frågan snarare gäller om staten ska köpa tillbaka verksamhetskritiska fastigheter så ställer jag mig positiv,” skriver Molly Guggenheimer till Afv.
Detta menar hon beror på två skäl:
”Kommunen lånar pengar billigare än privata aktörer via Kommuninvest då det inte finns någon defaultrisk. För det andra ska privata fastighetsbolag även leverera en marginal. Det blir därför en dålig affär för kommunen att outsourca ägandet då man behöver betala upp både för högre finansieringskostnad samt marginal, än vad man hade behövt göra om man ägt fastigheter själv. Anledningen till att kommuner tidigare gått med på denna dåliga affär är antagligen på grund av kassaflöde: Man har helt enkelt premierat pengar i fickan idag emot att långsamt förlora pengar i framtiden.”
”Sedan ska man väl äga just det – det verksamhetskritiska. Kommuner bör i de bästa av världar undvika ”hording” av avdankade, oanvända lokaler med renoveringsbehov. Då är det bättre att sälja och köpa nya jordbruksmarker. Kommunens stora ess i ärmen är ju deras planmonopol”, skriver hon.
Claes Hemberg, börsprofil och tidigare sparekonom på Avanza:
”Att köpa tillbaka samhällets verksamhetsnära fastigheter när de nu är billigare låter som en klok idé. Men skynda inte. Det kan antagligen bli flera köplägen närmaste kvartalen. I takt med att privatpersoners plånböcker stramas åt extra under hösten. Prisbotten kan säkert dröja till november-december. Risken är nu att kommunerna tvekar, efter att ha följt SBB:s aktiekurs. Men att fastighetsbolagen har det knackigt säger ju ingenting om fastigheterna i sig”, skriver Claes Hemberg till Afv.
Han tror att priserna kan går ner ytterligare 20–30% i höst och anser inte att staten ska gå med på någon slags ”bail-out” av SBB.
”Nu ska staten inte rädda SBB. Staten är ju till för medborgarna, inte extremkapitalister. SBB måste få stå sitt kast. Hittills har de ju bara sålt 1% av sina innehav. Så kursnedgången vi ser nu handlar om förtroende för övriga ännu inte sålda innehaven. Stat och kommun behöver affärskyla här”, skriver han och avslutar:
”Kanske kan stat och kommun komma ur SBB-debaclet med hedern i behåll. Och göra en god affär. Förutsatt att vi då bara glömmer att de märkligt nog miljardsålde hem och lem senaste åren. Det kan vi nog förlåta, om de lovar att inte göra om det.”
Roger Akelius, fastighetsveteran:
”Då räntan var noll under flera år borde Sverige ha lånat miljardbelopp för att bygga snabbjärnvägar Oslo-Landvetter-Köpenhamn och Stockholm- Köpenhamn. Men staten har en gammal regel som säger att även lån ska belasta aktuell budget. Stat och kommun kan låna billigare än fastighetsbolag. Statliga och kommunala fastighetsbolag bör konkurrera på lika villkor. De kan ge ut bostadsobligationer till folket”, skriver Roger Akelius till Afv.
Andreas Bergh, universitetslektor vid Lunds universitet:
”Jag kan se absolut se att det finns pragmatiska skäl att köpa tillbaka fastigheter. Problemet är att det finns en risk att offentlig sektor betalar ett överpris, precis som det finns risker att det offentliga får ett underpris när tillgångar säljs. Om det görs måste man därför hitta en lösning som minimerar riskerna för vänskapskorruption och otillbörligt gynnande av vissa aktörer”, skriver Andreas Bergh till Afv.
Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB:
”Jag noterar att resonemanget med att väga in säkerhetspolitiska aspekter ligger väl i linje med vad vi noterar händer också i andra länder, det vill säga att i en växande utsträckning ska politiska beslut avgöra utvecklingen av våra ekonomier. Det är befogat på vissa håll och inom vissa områden, men jag är inte helt övertygad om att det gäller generellt. Ökat politiskt inflytande riskerar att öka kortsiktigheten och osäkerheten och minska förutsägbarheten.”, skriver Robert Bergqvist och lägger till:
”Jag noterar också att syftet med förslaget inte är att underlätta för SBB tuffa läge – eller ett tufft läge för den svenska fastighetsmarknaden i allmänhet. Jag fortsätter att tro på att det är bättre att marknaden sätter priserna på fastigheter; en möjlighet till statlig förköpsrätt kan påverka prisbilden och marknadens funktionssätt på ett negativt sätt.”
Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid IFN:
”Hur mycket ska offentlig sektor egentligen äga över? Den gränsen är inte lätt att dra. Vi vill till exempel att den ska äga militärens prylar, en del viktig infrastruktur, naturparker. Men ska den äga sådant som privat sektor lika gärna kunde äga? En viktig aspekt är vem som bäst tar hand om fastigheter. Vi är många som tror att privat ägande på lång sikt resulterar i bättre skötsel, mindre slitage, effektivare användning etcetera. Det finns transaktionskostnader i att staten äger, eftersom detta ”förstör” kapitalet lite mer. Ökat slitage, sämre utnyttjande av utrymme, mindre nytänkande och färre som kan använda resurserna. Det motiverar varför vi alls vill ha privat drift och där staten hyr, i stället för att staten också måste sköta ägandet”, skriver Daniel Waldenström till Afv.
”Trots allt är ju inte våra politiker tillsatta för att sköta driften av komplexa icke-politiska och ibland rent affärsmässiga verksamheter. Politikerna kanske inte ens är kapabla att utse de som bäst kan sköta detta, vilket skapar samhällsekonomiska kostnader. Det är dessa insikter och lärdomar som gjort att vi inte längre har offentliga monopol i telefoni, flyg, järnväg, post, energi.”
Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom på Svenskt Näringsliv:
”Den offentliga sektorn behöver bli en mer professionell fastighetsförvaltare. På många ställen råder oklarhet om vilka reella värden man sitter på, vilken avkastning man har och om den är rimlig. Den här dåliga genomlysningen ökar risken för dåliga affärer, oavsett om vi talar försäljning eller köp”, skriver Jonas Frycklund till Afv.
Robert Boije, chefsekonom på SBAB:
”Det är inte givet vad det offentliga ska eller inte ska äga. Om det offentliga har tillgång till billigare finansiering (lägre räntor) än det privata kan det, allt annat lika, finnas skäl för det offentliga att äga sina egna fastigheter själva. Om däremot skillnaden i finansieringskostnad är liten och dessutom privata företag är mer effektiva förvaltare av fastigheter än offentliga, är den slutsatsen inte given. Det är viktigt att den typen av kalkyl görs ordentligt innan man landar i vad som är bäst i enskilda kommuner och för enskilda fastighetsbestånd”, skriver Robert Boije.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.