Fonder med varningstext

LF Wasa meddelande nyligen att de tagit fram en varningstext, som ska ingå i deras fondannonser. Varningstexten berättar att fondsparande är förknippat med risk, så som länge funnits i amerikanska och brittiska fondannonser. Det är ett steg i rätt riktning, även om LF Wasas text är försiktigare uttryckt än de internationella förebilderna.

Vilseledande

Risken att folk blir vilseledda av finansiell reklam kommer att öka när det nya allmänna pensionssystemet införs och alla svenskar tvingas bli fondandelsägare. Det är ingen avancerad gissning att hela branschen kommer att annonsera kraftigt och en stor del av mottagarna har mycket liten kunskap om fonder.

Affärsvärldens läsare har nog tillräcklig kunskap för att klara sig utan varningstexter, men många människor saknar helt kunskap om aktier och portföljtänkande – det ökar ansvaret hos banker och försäkringsbolag.

Varningstexter om risken i fondsparande är således bara en del av det som behöver göras. Viktigare är att inte resten av reklamen är vilseledande. Varningstexter får inte bli ett sätt att försöka rättfärdiga en i övrigt vilseledande annons.

Dessutom borde riskformuleringen graderas, för att inte budskapet ska bli lika förutsägbart som på exempelvis cigarettpaketen. Till exempel kan en Rysslandsfond bli värdelös, men en svensk kort räntefond kan möjligen ha en negativ real avkastning.

Affärsvärlden efterlyser dessutom en mer utbildande information, och hänvisningar i annonserna till de fondrapporter där mycket mer utförlig information om fonden finns att hämta. Detta bör gälla alla sparprodukter, såväl fondanknutna produkter (t ex fondförsäkringar och IPS), som alternativa produkter exempelvis aktieobligationer.

Ord mot ord

Fondannonser är bara en liten del av spararnas information. Oftast är annonserna ett försök att väcka intresse för produkten. Därefter menar åtminstone bankerna att en kontakt med en rådgivare ska ge mer kött på benen. Vad rådgivaren säger muntligt är svårt att ge riktlinjer för. Ord kommer garanterat att stå mot ord om det skulle ställas på sin spets. För en mer nyanserad bild bör spararen kontakta rådgivare hos flera fondföretag före investeringen.

Risken för höga skadestånd i domstol är nog den främsta anledningen till att de amerikanska varningstexterna och annonserna är mycket sansade. Medan amerikanarna ofta börjar med att tala om att investeringen kan bli värdelös, börjar LF Wasa med att tala om att »Historiskt sett har aktier och fonder gett bättre avkastning än andra sparformer« (som i sig inte specificeras) innan de talar om att »pengarna du satsar i en fond kan minska i värde«.

Sparar ändå

Trots varningstexter och trots att annonserna inte utlovar att nya sparare ska bli miljonärer är fondsparandet mycket utbrett i USA. På sikt tjänar även de svenska fondföretagen på att inte lova för mycket, eftersom en nöjd kund är en trogen kund.

Följer konkurrenterna efter LF Wasa? De fyra storbankerna har insett att de har ögonen på sig och interna diskussioner förs hur annonserna ska utformas för att ge tydligare information, men ingen av de fyra har ännu tagit fram ett konkret förslag på varningstexter. Intrycket är att fondbolagen inväntar nya riktlinjer för fondbolagens marknadsföring, som är på väg.

Vinterns debatt i media, där bland annat biträdande finansminister Lars-Erik Lövdén har gjort sin röst hörd och Konsumentverket låtit göra en utredning, har ökat trycket. Utredningen har lett till en kravlista. Och nu förs diskussioner mellan Fondbolagens Förening och Konsumentverket om hur riktlinjerna för fondbolagens marknadsföring kan stramas upp och skärpas till.

Resultatet av diskussionerna beräknas vara klart under våren och ska då föras in i »Etiska riktlinjer för fondbolag«, som tillsammans med »Standard för uppnått förvaltningsresultat i värdepappersfonder« är de komplement som finns till marknadsföringslagen i Sverige.

Brott mot riktlinjerna medför dock inga sanktioner. Hittills finns endast två prejudikat för finansiell reklam. I det ena fallet förbjöds Wasa Fondförsäkringar att använda formuleringar som »Bli miljonär« och »Miljonärsförsäkringar« i sina annonser.

Domstolshot

På Konsumentverket säger man emellertid att efterlevnad av de nya riktlinjerna kommer att följas upp en tid efter införandet. Vid fortsatt negligering av riktlinjerna kommer det att påtalas. Om det inte blir bättring då heller kommer Konsumentverket inte att dra sig för att gå till domstol för att få prejudikat.

I och med Konsumentverkets engagemang för finansiell reklam kan vi alltså räkna med en kraftig uppstramning av marknadsföringen framöver.

Utvecklingen är nödvändig. Affärsvärlden har vid upprepade tillfällen kritiserat annonser och informationsbroschyrer, där fondbolag, banker och försäkringsbolag varit avsändare, för att ge en snedvriden och/eller missvisande bild. Två exempel fanns i 1998 års tidningar.

Inte de egna kunderna

I artikeln “Skandia Links reklam vilseledande” kritiserades Skandia för att de i en annons hänvisade till avkastningssiffror som ingen Skandia Linkkund någonsin fått. De mätte avkastningen de fem senaste åren trots att flera fonder bara hade ingått i Skandia Links sortiment en kortare tid. I flera fall hade fonden haft en dålig avkastning efter att den blev tillgänglig för Skandias kunder.

Glädjekalkyl

Och i nummer 5/98 berättade vi om S-E-Bankens glädjekalkyl. I en broschyr, som skulle locka kunder att månadsspara i IPS, hade SEB en tabell med hur mycket sparandet kunde vara värt vid 65 års ålder. Värdet påstods vara i dagens penningvärde, men vår kontroll visade att ingen inflationsjustering gjorts. Att redovisa nominellt värde är tyvärr det normala, men är olyckligt eftersom det ger glädjekalkyler och som inte visar köpkraften när pensionspengarna faller ut.

Övriga artiklar i Affärsvärlden om privata placeringar