Forskare ser långsiktiga konsekvenser av coronakrisen

Lågkonjunkturer kan få långsiktiga effekter, skriver Mattias Engdahl och Martin Nybom i rapporten och pekar på att personer som arbetade i de kommuner som drabbades hårt av 90-talskrisen hade en betydligt sämre inkomstutveckling relativt jämförbara personer som bodde i mindre hårt drabbade kommuner. Skillnaderna bestod även långt efter det att konjunkturen återhämtat sig.

”Vi har få anledningar att tro annat än att också coronakrisen kommer att få långsiktiga konsekvenser. Det gäller exempelvis för unga som är på väg in på arbetsmarknaden, för de som förlorat jobbet i samband med krisen och för arbetstagare på hårt drabbade lokala arbetsmarknader”, säger Martin Nybom.

De långsiktigt ihållande och negativa effekterna för kvinnor var mer än tre gånger så stora som för män. Även personer utan eftergymnasial utbildning samt personer födda utanför Norden drabbades hårdare av 90-talskrisen.

Men samtidigt finns det stora skillnader mellan dagens kris och 90-talskrisen.

”Coronakrisen slog inledningsvis hårt mot tjänstesektorn, vilket inte var fallet med 90-talskrisen. Den nuvarande krisen har därutöver både inneburit ökade krav på och möjligheter till distansarbete, som sannolikt kommer att få olika följdverkningar för olika grupper också på längre sikt. Krisen på 90-talet var också betydligt djupare”, menar Mattias Engdahl.

Det finns dock hopp en en relativt snabb ekonomisk återhämtning. Dels har finanspolitiken så här långt varit expansiv. Dels handlar det om en kris med en konkret lösning – massvaccination.