Framtiden osäker för dyrköpt etik

Susanne Bäckstadi kallar sig inte stamkund, men det händer att hon handlar i Blueberrys butik vid Östermalmstorg i Stockholm. Den här gången blev det en påse ekologiska gojibär, 300 gram för 159 kronor.

– Jag brukar ha några gojibär i en ­smoothie. Visst är det mycket pengar, men det känns ändå bra att väga upp för allt annat man äter som kanske inte är lika nyttigt. Det handlar om att prioritera, säger Susanne Bäckstadi.

Blueberry driver två butiker/restauranger med inriktning på hälsa, där ett ”holistiskt perspektiv på människa och livet” tar sig uttryck i exklusiva produkter med snygga förpackningar och nyttigt innehåll, framställda efter ekologiska principer så långt det är möjligt.

Blueberry är bara ett i raden av mindre företag som rider på vågen av ökad konsumtion med etiska förtecken. Ett annat exempel är Saltå Kvarn, med endast ekologiska produkter i sitt sortiment. Saltå Kvarn växte mellan 2003 till 2007 med 240 procent och omsatte 101 miljoner kronor under förra året.

Alla som gått en shoppingrunda på senare tid vet att produktlinjer med etiska säljargument blivit mer regel än undantag även bland stora och etablerade företag. H&M och Lindex storsatsar på plagg av ekologisk bomull. Flera byggföretag erbjuder ekologiska hus. Bilbranschen – av tio sålda nya bilar var tre miljöbilar, under perioden januari-juli i år.

Vitt skilda varor som har ett gemensamt. Säljargument som miljövänligt, klimatsmart och ekologiskt gör produkterna dyrare än motsvarande produkter som är framställda och marknadsförda på konventionellt sätt.

Tillväxten för de etiska produkterna har sammanfallit med en stark ekonomisk tillväxt med större köputrymme för de flesta svenskar. Nu viker köpkraften och frågan är om intresset för de etiska produkterna håller i sig.

– Nej, vi kommer inte att fortsätta att köpa de här produkterna. Vi kommer att se en kraftig avmattning, säger Magnus Lindkvist, omvärldsbevakare på Pattern Recognition.

– Vi kommer att lämna mycket av argumenten kring klimatsmart och lokalproducerat bakom oss. De närmaste åren kommer i stället att handla om lågpris och vi kommer att se stora satsningar från de stora butikskedjorna i Sverige på att sänka priserna.

Så har redan skett i Storbritannien,

där Tesco och Asda priskrigar mot ­varandra, även om det åtminstone än så länge sker parallellt med stora satsningar på ett ekologiskt och närproducerat utbud.

Magnus Lindkvist menar att när allt fler efterfrågar lägre priser är det de etiska produkterna som väljs bort.

– Abstrakta argument slås ihjäl av konkreta exempel. Lokalproducerat är en premiumtrend, den kan inte hålla i sig när vi får mindre pengar att handla för.

– Vi kan konstatera att det är billigare att köpa saker från Kina, trots det höga oljepriset. Överlag så måste transport­priserna dubblas eller kanske trefaldigas för att det ska bli billigare att köpa närproducerat, säger han.

Märit Wikström, pressansvarig på Coop Sverige, håller inte med om att miljötrenden går mot sitt slut. Coop, som är den livsmedelskedja med störst utbud av ekologiska produkter i Sverige, har ökat försäljningen av miljömärkta och ekologiska produkter med 49 procent under perioden januari–juli i år, jämfört med samma period i fjol.

– Vi har haft en väldigt stark uppgång och vi tror att den kommer att hålla i sig. Inte minst som konsumenten blir alltmer kunnig, säger Märit Wikström.

– Det är klart att det är lite dyrare, även om det finns undantag, råsocker och vissa färska kryddor är billigare som ekoprodukter. Men vi tror att väldigt många kommer att vara beredda att betala lite mer när man vet vad det har för inverkan på miljön.

Samtidigt konstaterar Märit Wikström att Coops lågpriskedja, Coop Extra, också har stark tillväxt, både mätt i antal kunder och nya produkter. Även i det övriga sortimentet är priserna på väg att stabiliseras.

– Vi har många kunder som tittar på priset i första hand. Generellt har det stora prisrallyt avstannat och vi har för avsikt att sänka priserna, säger Märit Wikström.

Enligt henne har det inte med kundernas vikande köpkraft att göra, utan är en effekt av lägre råvarukostnader.

Landets kanske främsta expert på området svarar så här på frågan om den etiska köptrenden håller i sig då köpkraften viker:

– Jag passar på den frågan, säger Anders Biel som är professor i psykologi vid Göteborgs universitet och av regeringen utsedd klimatexpert.

Anders Biel forskar om just hur miljökunskap påverkar de val som konsumenter gör men är alltså inte beredd att uttala sig om framtida konsumtionspreferenser. Fast det han tror om svenskarnas vilja att handla mer miljövänligt än i dag ger en viss guidning.

– Där är jag inte så väldigt optimistisk. Vi har svårt att värdera vår konsumtion i termer av miljö och etik. Förtecknen för vår konsumtion har, förutom priset, varit att ge signaler om att jag tillhör rätt grupp.

– Jag är pessimist vad gäller om det går att få folk att handla mer miljömedvetet. För man måste ha en tydligare koppling mellan vad vi själva gör, eller handlar, och miljökonsekvenserna. Det är svårt att tänka sig hur det skulle ske. Skulle man komma in på NK och se stora bilder på människor som plockar bomull, hur giftet lagras i jorden? Det verkar svårt, säger Anders Biel.

Om det är svårt att förutse utvecklingen för livsmedel inom det ekologiska och klimatsmarta segmentet är det inget mot hur det är inom bilbranschen. Här är köpet inte en fråga mellan bara konsumenten och bilhandlaren, utan påverkas i hög utsträckning av politiska beslut, som bidrag till miljöbilar och prisutvecklingen på bränsle. Under de första sju månaderna i år har totalförsäljningen av bilar gått ned med 19 procent, jämfört med i fjol.

– Vi vet inte hur utvecklingen kommer att bli, men det behöver inte vara så att intresset för miljöbilar minskar när svenskarna får mindre pengar i plånboken, säger Gunnar Blomkvist, ekonomidirektör på bilhandlaren Bilia.