Fusioner dålig medicin

Bristol-Myers Squibb var länge undantaget från regeln att när två läkemedelsbolag går ihop så förlorar de marknadsandelar. BMS såg ut att vara den förträffliga sammanslagningen. Ett par stora produktframgångar lyfte bolaget.

Men under senare år har skapelsen börjat krackelera. Kursmässigt har bolaget befunnit sig i utförsbacken sedan hösten 1999, med undantag för några kortvariga uppgångar. I förra veckan kom ett nytt ras. Kursen gick ned 15 procent efter att bolaget meddelat att vinsten per aktie i år kan komma att halveras.

Förlorat marknadsandelar

BMS har råkat ut för en rad bakslag, som alla i grunden beror på att företaget inte lyckats få fram tillräckligt med nya produkter av bra kvalitet. Fusionen mellan Bristol-Myers och Squibb 1989 skapade världens nästa största läkemedelsbolag. Men forskningsmässigt har bolaget tappat, vilket nu märks i förlorade marknadsandelar. Sammanslagningar verkar inte vara någon bra metod om syftet är att skapa innovativa läkemedel.

För två år sedan kom beskedet att en ny hjärtmedicin, Vanlev, gav oväntade biverkningar. Det fördröjde den tänkta lanseringen. För några veckor sedan visade det sig att substansen inte hade några fördelar jämfört med konkurrerande preparat. Därmed är det oklart om det alls blir något av denna tilltänkta storsäljare.

Flera andra substanser har också fallerat. Situationen har blivit prekär för BMS eftersom ett par storsäljare håller på att förlora sitt patentskydd. Det gäller världens mest sålda cancermedel, Taxol, den mest sålda diabetesmedicinen, Glucophage, och ett lugnande preparat, Buspar.

I sin desperation har BMS under senare år sålt udda verksamheter för att finansiera inköp av läkemedelsforskning. Kosmetika (Clairol), ortopedi (Zimmer) och en del annat har avyttrats. Från kemibolaget Dupont förvärvades hela läkemedelsdelen för nästan åtta miljarder dollar. Dessutom gick BMS i fjol in som storägare i bioteknikföretaget Imclone.

Inhoppet i Imclone har utvecklat sig till en katastrof. Den amerikanska registreringsmyndigheten FDA sade i slutet av förra året oväntat nej till ett godkännande av Imclones första produkt, vilket tvingade BMS att skriva av 735 miljoner dollar på en investering som bara var några månader gammal och uppgick till 1,2 miljarder dollar.

Huvuden har rullat på BMS efter Imclone-affären och alla forskningsbakslag. Flera toppchefer har också av andra skäl lämnat bolaget, som nu allmänt betraktas som en uppköpskandidat.

Risk för ny fusion

Fyra tänkbara köpare har pekats ut. Glaxo Smith Kline skulle kunna ha intresse av hjärt/kärlområdet, där BMS är stora. Pharmacia skulle bli världsledande på cancerområdet om företaget gick ihop med BMS. Novartis vill bli starkare i USA och nu finns chansen. Sanofi-Synthélabo samarbetar med BMS och har därmed motiv att skydda sina produkter.

Men BMS är en bjässe, trots att börsvärdet gått ner dramatiskt till 60 miljarder dollar, jämfört med 145 miljarder dollar i början av förra året.

Ändå kan det inte uteslutas att det hela slutar med en ny fusion. I läkemedelsbranschen brukar fusioner föda nya fusioner, trots att de långsiktigt inte verkar skapa några bättre företag. De utpekade köparna är för övrigt alla resultat av fusioner.

De som klarar av att växa organiskt har historiskt haft den bästa utvecklingen. Kursvinnare, både om vi mäter den gångna tioårsperioden och de senaste åren, är Johnson & Johnson, som i huvudsak vuxit av egen kraft. Sämst har det gått för de företag som genomfört flera fusioner, som Glaxo Smith Kline och Pharmacia. Hur det ska gå för Astra Zeneca får framtiden utvisa. Hittills ser det bra ut. Men det gjorde det också när Bristol-Myers och Squibb gick ihop i slutet av 1980-talet.