Glada konsumenter kan ge stöd till börsen

Förhoppningsvis har alla svenskar vid det här laget lärt sig läxan att den främsta medborgerliga plikten är att konsumera så mycket som möjligt så att tillväxten förbättras, börskurserna stiger och det allmänna välståndet ökar. En del positiva signaler på konsumtionsfronten presenterades i går när Konjunkturinstitutet (KI) släppte siffrorna över hushållens inköpsplaner i mars. Den sammanfattande förtroendeindikatorn ökade till 11,8 vilket är en uppgång med tre procentenheter sedan förra månaden och 11 procentenheter sedan i december förra året. Det finns två viktiga signaler att ta fasta på för kalenderbitaren. För det första har det skett en markant omsvängning i hushållens syn på arbetslösheten där andelen svenskar som tror på ökad arbetslöshet minskat från 49 procent förra månaden till 35 procent i mars. Därmed är det nästan lika många som tror på minskad som på ökad arbetslöshet. Så sent som i december hade pessimisterna ett övertag på nästan 48 procentenheter och är det något som får konsumenterna att hålla hårt i plånboken så är det oro för att det egna jobbet ska försvinna. En annan viktig signal är att allt fler hushåll nu räknar med att öka sina inköp av kapitalvaror. Detaljhandelsstatistiken för januari visade ju också mycket riktigt att omsättningen ökade betydligt snabbare än under slutet av förra året. Dessutom påpekar KI att hushållens nybilsregistreringar ökade något under januari och februari. Sammantaget borde statistiken ge ett visst stöd till börsens konsumentvaruinriktade bolag som till exempel Electrolux, H&M och Clas Ohlson. Däremot finns det anledning att vara försiktig med slutsatsen att det är köpläge i fordonsrelaterade aktier som Finnveden och Haldex. Statistiken över bilförsäljningen har hittills i år inte visat någon entydig tendens uppåt och räknar man in mars månads nedgång är den sammanlagda försäljningen under första kvartalet i stort sett oförändrad. Ett orosmoln i det sammanhanget är givetvis den fortsatta utvecklingen i Mellanöstern. Chockhöjningen av bensinpriset tidigare i veckan bäddar inte direkt för någon rusning i bilhallarna och en upptrappning av konflikten mellan Israel och den palestinska befolkningen kan förutom det mänskliga lidandet leda till en ytterligare uppgång i oljepriset, något som kan slå hårt mot hela den globala ekonomin.

Bitext Den krisstämplade ABB-aktien tog ett rejält kliv uppåt under gårdagens handel sedan bolaget sent i tisdags meddelade att man träffat en överenskommelse med tre av sina långivare om nya villkor för lån på sammanlagt tre miljarder dollar. Men även efter det senaste pressmeddelandet från ABB återstår många frågetecken kring bolaget. När detta skrivs är det till exempel okänt vad de nya villkoren blir för lånen och hur de andra långivarna i syndikatet ställer sig. Dessutom meddelade ABB att man planerar att skaffa in ytterligare två miljarder dollar i kapital genom att ta upp ett nytt obligations- och konvertibellån. Beroende på hur stor andel som utgörs av konvertibler kan detta leda till en kännbar utspädning för ABB:s befintliga aktieägare. Det blir en utmanande uppgift för ABB-ledningen att ro iland så gynnsamma villkor som möjligt för den nya upplåningen samtidigt som man ännu inte sett några konkreta resultat av bolagets strukturåtgärder. Och i bakgrunden lurar fortfarande den tickande bomben i form av asbestrelaterade skadeståndskrav. Mot den bakgrunden finns det stor risk att gård

Erik Aronsson