Greklands skuldberg kan rusa i höjden

I dokumentet nämns ej Internationella valutafondens syn, vilket enligt nyhetsbyrån återigen pekar på meningsskiljaktigheter mellan valutafonden och de europeiska långivarna.

I dokumentet benämns nedgången i den grekiska ekonomin – som väntas krympa med 2,3 procent i år och 1,3 procent 2016 – utgöra en “allvarlig oro” för den grekiska skuldens hållbarhet.

Vid en ofullständig implementering av räddningsprogrammet bedöms statsskulden uppgå till 173,7 procent av BNP år 2022, och om ekonomin utvecklas bättre än förväntat kan skulden istället sjunka till 148,2 procent av BNP.

Euroområdets finansministrar har tidigare utlovat att få ner den grekiska statsskulden till 110 procent år 2022.

Internationella valutafonden, som är en av landets internationella långivare, har vid upprepade tillfällen sagt att den grekiska statsskulden måste bli mer hållbar för att valutafonden ska kunna delta i det tredje räddningsprogrammet.

IMF bedömde i slutet av juni att det mest sannolika scenariot är att Grekland inte till fullo lyckas implementera alla åtgärder i enlighet med räddningsprogrammet.

I dokumentet ges förslag på att euroområdet återigen borde låta den grekiska centralbankens vinster som gjorts på grekiska statspapper överföras till landet. Detta för att göra skulden mer hållbar. Löptiderna och räntebetalningarna för Greklands lån borde även skjutas upp för att undvika skuldnedskrivningar, enligt dokumentet.

nullnull