Gruvboom efter kritiska metaller: ”Sverige ett av de mest intressanta länderna”

Både utländska och svenska gruvprojekörer flockas kring den svenska berggrunden. De är intresserade av de kritiska metaller och mineraler som är ett måste för den gröna omställningen. "Sällsynta jordartsmetallerna har varit mycket vanligt förekommande i ansökningarna", säger Anders Jakobsson, handläggare på Bergsstaten, till Afv.
Gruvboom efter kritiska metaller: ”Sverige ett av de mest intressanta länderna” - gruvboom
Från 2022 till 2023 fördubblades antalet ansökningar om undersökningstillstånd hos Bergsstaten, där Anders Jakobsson är handläggare. Foto: Boliden och pressbild

För bara några år sedan såg det illa ut för Sveriges fortsatta tillvaro som gruvnation. När den kanadensiska tankesmedjan Fraser Institute presenterade sitt årliga jämförelseindex för gruvbranschen 2021 hade Sverige rasat från en topp tio-placering till nummer 36 och hamnade då tillsammans med länder som Mali och Ghana.

Antalet undersökningstillstånd för att hitta nya fyndigheter att prospektera var också nere på rekordlåga nivåer.

Nu har vinden vänt.

Idag vänder allt fler globala gruvprospektörer sina blickar mot den svenska berggrunden. Det man är ute efter är framför allt de kritiska metaller och mineraler som är nödvändiga ingredienser för den gröna omställningen.

Det handlar om metaller och mineraler med komplicerade namn som dysprosium, lantan, gallium, kobolt, skandium, grafit, yttrium och litium. Men dessa ämnen är ett måste för att till exempel bygga permanentmagneter för elbilar, solpaneler eller de batteriparker som just nu växer så att det knakar i hela Europa.

“Avgörande för den gröna omställningen”

Det betyder att Bergsstaten, som är den myndighet som handlägger och godkänner undersökningstillstånden, har bråda dagar. De senaste ett och ett halvt åren har myndigheten godkänt 335 undersökningstillstånd. Det är nästan lika många tillstånd som Bergsstaten beviljade totalt mellan 2019–2022.

“I de senaste två årens ansökningar om undersökningstillstånd har batterimineraler som kobolt och lituim, samt olika sällsynta jordartsmetallerna varit mycket vanligt förekommande. Det som driver efterfrågan är den gröna omställningen”, säger Anders Jakobsson.

Anders Jakobsson, handläggare på Bergsstaten, handlägger och godkänner undersökningstillstånd. Foto: Bergsstaten

EU försöker komma ikapp

Kina var tidigt ute i jakten på de här kritiska ämnena. Redan 1987 konstaterade Deng Xiaoping, dåvarande ordförande i det kinesiska kommunistpartiet, att ”Mellanöstern har sin olja men Kina har sällsynta jordartsmetaller”.

Sedan dess har metall och mineralpolitiken varit en avgörande del i den kinesiska tillväxten och idag kontrollerar landet majoriteten av både brytningen och förädlingsprocessen av de här viktiga materialen.

Samtidigt har EU varit sena på bollen.

Det var först i maj i år som EU presenterade sitt svar i “Förordningen om kritiska råvaror” som lägger ut EU: s strategi för att bryta Kinas dominans och bygga upp en egen råvarukedja. Den siktar på att göra EU-länderna mer självförsörjande på utvinning av kritiska och strategiska metaller och råvaror.

Processen mot en ny gruva

  • Att ansöka om ett undersökningstillstånd är det första steget.
  • Nästa kliv är att ansöka om en så kallad bearbetningskoncession. Det innebär att den sökande får ensamrätt till fyndigheten.
  • Den sista delen i processen är att ansöka om och få miljötillstånd för att starta en gruva. Den processen kan ta väldigt lång tid.

Källa: Svemin

Sverige har stora fyndigheter

Här konstaterar Maria Sunér, VD på branschorganisationen Svemin, att den svenska berggrunden är särskilt intressant.

”Sedan akten om de kritiska råmaterialen kom på plats i maj finns det ett väldigt starkt fokus på att Europa måste öka sin självförsörjning. I det är Sverige ett av de mer intressanta områdena i Europa.”

Det är särskilt de mineraler och metaller som EU anser är strategiskt viktiga som väcker projektörernas intresse. Råvaror som till exempel grafit, sällsynta jordartsmetaller, litium kisel anser EU är ett absolut måste för att klara den gröna framtida konkurrenskraften.

Den första ansökningsrundan för att bli just ett strategiskt projekt avslutades i augusti och totalt ansökte 170 olika projekt, vilket var många fler än vad kommissionen förväntade, påpekar Maria Sunér.

Maria Sunér, VD på branschorganisationen Svemin, konstaterar att Sverige har många fyndigheter med olika kritiska och strategiska mineraler. Foto: Svemin

”Att vara ett strategiskt projekt ger olika fördelar. Det finns en striktare gräns för hur lång tid tillståndsprocesserna får ta och man kan också få stöttning i att hitta finansiärer.”

Sverige försöker hänga på. Till exempel är teknik- och gruvbolaget Talga, som ägs av australienska Talga Group, i färd med att starta en grafitgruva i Vittangi i Kiruna.

Företaget har fått klartecken för sitt miljötillstånd av både första och andra instans. Båda domarna har dock överklagats av samebyar och Naturskyddsföreningen och nu ligger ärendet hos Högsta domstolen. LKAB har också identifierat en stor fyndighet av sällsynta jordartsmetaller i Kiruna området.

Det stora hotet mot den nya gruvboomen är de långa tillståndsprocesserna, som också är oförutsägbara och icke transparanta, enligt Fraser Institute.

Ett exempel på ett bolag som fått vänta länge är kanadensiska Leading Edge Materials som påbörjade försöken att starta en gruva för att bryta jordartsmetaller i Norra Kärr norr om Gränna för 15 år sedan.

Kritiska och strategiska mineraler och metaller

  • EU pekar ut 34 mineral och metaller som kritiska och/eller strategiska för samhället och välfärden.
  • De kritiska råvarorna bestäms av deras ekonomiska betydelse i relation till risken för störningar i tillgången. De 16 så kallade strategiska råvaror anses särskild viktiga utifrån den aspekten.
  • Det finns tydliga globala trender som visar att både behov och efterfrågan på flera kritiska råvaror kommer att öka kraftigt.
  • Ett exempel är tillverkningen av så kallade permanenta magneter som används i i vindkraftverk och i elfordon. För det behövs neodym (Nd), dysprosium (Dy) och praseodym (Pr) som är exempel på sällsynta jordartsmetaller. Efterfrågan av dessa ämnen beräknas öka med 250% under perioden 2020–2030.
  • I Sverige finns det kända förekomster av bland annat antimon, flusspat (fluorit), fosfatmineral, grafit, kobolt, platinagruppens metaller (PGM), sällsynta jordartsmetaller (REE), vismut och volfram.
  • Idag finns det totalt 12 gruvor i Sverige.

Källa: Sveriges Geologiska Undersökning

Läs mer: Jojje Olsson: Kina slår ut marknaden för de viktiga råvarorna

Läs mer: Ny EU-lag kan leda till fler gruvor i Sverige – och jackpott för Boliden

Läs mer: Kiruna vägrar grafitgruva – nu öppnar Ebba Busch för ersättning

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



Annons från Spotlight Stock Market