Håll semesterkollen

Snart är det semester och då händer det väl inte så mycket. Eller? Det finns trots allt en del saker att hålla koll på. Här i Sverige är det mycket möjligt att riksbanken höjer räntan. Visserligen föll inflationen tillbaka i maj. Konsumentpriserna steg med 2 procent och den underliggande inflationen (enligt det så kallade UND1X) låg på 2,2 procent, nästan exakt enligt riksbankens prognos. Men även enligt riksbankens prognos har inflationen nått botten och kommer nu att börja dra sig uppåt igen.

Den låga arbetslösheten innebär att risken för stigande löneökningar är stor, dessutom från en nivå som redan är väl hög. I maj sjönk arbetslösheten till 3,4 procent, den lägsta nivån sedan 1991.

För få långsiktiga utspel

Den svenska valrörelsen är förstås också något att hålla ett öga på. Men i dagsläget är det svårt att se att det på kort sikt skulle hända något som blir väldigt viktigt för den ekonomiska utvecklingen. Snarare kan man bekymra sig över att det inte kommer fler utspel som skulle förbättra förutsättningarna på lång sikt. Det som skulle kunna påverka kronan är förstås utspel om EMU, men EMU-frågan har man ju avsiktligt velat hålla borta från valrörelsen så det verkar osannolikt. Frågan om ny riksbankschef ville man säkert inte heller riskera att få upp i valrörelsen. Den avgjordes ju oväntat snabbt i och med valet av Lars Heikensten.

Möjligen resonerar riksbanken likadant med nästa räntehöjning. Nästa inflationsrapport presenteras inte förrän i september och då kanske man vill ha räntehöjningen undanstökad. Att räntan ska höjas har riksbanken gjort helt klart, det handlar bara om att välja den bästa tidpunkten.

Att inflationen verkligen föll tillbaka i maj talar möjligen för att man inte höjer vid nästa penningpolitiska möte i början av juli. Att höja mitt i sommaren när handeln på penningmarknaden är tunn och många är på semester kan vara en nackdel. Så om inte behovet av högre räntor bedöms som akut väntar man nog till den 15 augusti. En fördel med att vänta är förstås också att man hinner se ytterligare någon månads statistik, till exempel hur hög inflationen blev i juni.

Internationellt är det nog framför allt dollarn det kan hända något med. Den har ju varit på väg utför under något halvår och det är mycket möjligt att nedgången fortsätter. Om det blir en lugn och gradvis utförsbacke blir det knappast några dramatiska effekter, men risken finns att det blir ett plötsligt ras. Det kan ge stigande riskpremier, stigande amerikansk inflation och högre räntor som i sin tur också skulle slå mot den redan skakiga aktiemarknaden.

Försvagad detaljhandel

En annan risk i den amerikanska konjunkturbilden är att hushållen till slut bestämmer sig för att de måste börja öka sitt sparande. Den amerikanska detaljhandeln var oväntat svag i maj. Det skulle kunna vara ett tecken på att den privata konsumtionen kanske håller på att ge vika. Då skulle tillväxten totalt sett också bli betydligt svagare.

I EMU-länderna har inflationen legat väl högt under det senaste året. Liksom i Sverige har det delvis berott på tillfälliga effekter, men samtidigt har inflationen legat väl högt väl länge för att man ska tro att det är hela förklaringen. Företrädare för den europeiska centralbanken, ECB, har också gjort ett antal uttalanden om att riskerna för inflation har ökat. Det talar för att även ECB höjer räntan senast någon gång i höst.