Här ser Norfeldt köpläge

Ni har stora investeringar i Asien. Hur ser du på utsikterna framöver?
– Det räcker med att titta på olympiska spelen och se vilket konkurrenssamhälle kineserna lever i för att förstå att Kina kommer att växa i många år framöver. Man har en tävlingsinstinkt, revanschlusta och affärssinne som kommer att driva utvecklingen. Och det är det som är motorn för tillväxten i Asien.

– Tillsammans med en motor till; att det asiatiska samhället har en helt annan, mycket lägre, belåningsgrad i sin ekonomi. Det gör att det finns möjlighet till en konsumtionsledd tillväxt som jag tror att marknaden inte riktigt räknar med eller förstår. Detta gör att konsumtionen nu kan ta över lite av den tillväxt som mest drivits av investeringar.

– Kina har investerat och varit, som man säger, världens verkstad. Nu när exporten inte kommer att driva utvecklingen lika mycket som tidigare så tror vi att konsumtionen tar över. Det är väldigt naturligt och nästan som ett kommunicerande kärl. När konsumtionen går upp i väst så går produktionen upp i öst. Och tvärt om. Det hänger ihop. Men i själva övergången, när stafettpinnen ska lämnas över från väst till öst, är det en väldigt stor oro och volatilitet.

Finns det något i kreditproblematiken i väst som kan vara en katalysator till en ond spiral?
– Det är så jag tror att marknaden ser det. Men där är vi optimister och vi tror att den underbelåning som finns i Asien kommer att kompensera för den överbelåning som finns i väst.

I ett sådant scenario låter det som att bankerna är intressanta investeringar?
– Ja, vissa banker i Asien är intressanta. Man måste tänka på två saker. Värderingarna av europeiska banker är låg men å andra sidan är tillväxtmöjligheterna inte speciellt stora. I Asien är många banker väldig lågt värderade men med en helt annan möjlighet till tillväxt. Jag skulle vilja säga att en hel del banker i Asien är spännande. Men när det gäller banker måste man vara noga med analysen därför att även europeiska och asiatiska banker har drabbats av problematiken i USA. Man får vara noga när man tittar på det.

Kan du ge några exempel?
– Vi gillar koreanska banker. En är Kookmin Bank, som har en väldigt låg värdering. Kanske har Korea inte världens bästa tillväxt men det ligger nära Kina och är ett av de länder som drar fördelar av den kinesiska tillväxten.

– I Indonesien finns det ett bolag som heter Bank Rakyat som sysslar med mikrokrediter. Det tror jag kan vara väldigt spännande. Banken har ett väldigt stort kontorsnät och ger små lån till torghandelsbolag, taxibilar och andra små verksamheter. Lönsamheten är enorm och kreditförlusterna är väldigt små. Hela segmentet ökar och belåningsgraden som sådan är väldigt låg. Det gör att värderingen av Bank Raykat naturligtvis är lite högre.

Ni har tidigare varit inne i Ryssland. Hur är det idag?
– Vi är fortfarande inne i Ryssland. Där är det mer frågan om råvarucase kan man säga. Man har bestämt att det ska vara marknadsprissättning på kraft precis som i Sverige och då kommer även de ryska kraftbolagen att värderas högre. Den ryska kraftsektorn värderas till en femtedel jämfört med bolag i både Öst- och Västeuropa. Men man måste vara långsiktig. Det går inte över ett år. Det behövs ett femårsperspektiv på sådana investeringar.

– Och det finns även en del oljebolag som är lågt värderade. Exempelvis är Lukoil inte så svårt att räkna hem på dagens nivåer.

Ni är långsiktiga och klassas som ”värdeinvesterare”, kan du utveckla det?
– Vi är ”value investors”, vi är mycket styrda av att det ska vara låg värdering i förhållande till bolagens värde. Vi är väldigt fokuserade på bolagens verksamhet, det vill säga franchisen i bolagen. Vi lägger också stor vikt i vår analys på tillgångarna.

– Många talar om ”value-investing” som om det bara handlar om assets, att det ska finnas mycket tillgångar i bolagen. Det är inte riktigt sant. För ”value-investment” handlar om tre delar: Det ena är tillgångarna, det andra är verksamheten och det tredje är tillväxtmöjligheterna för bolaget och den marknad som bolaget verkar på. Egentligen finns det ingen motsättning mellan ”growth-investors” och ”value-investors”. Jag tycker man kan säga att ”growth”, tillväxt, är mer en del i ”value-investing”. Båda begreppen tycker jag har blivit använda på ett felaktigt sätt i många sammanhang.

Den gängse bilden är att det handlar om att köpa bolag med stabila balansräkningar?
– Så är det absolut inte – tvärt om. Det finns många delar i ett bolags värde. Vi fokuserar på att det ska vara en bra verksamhet med goda marginaler och en hög avkastning på kapitalet.

Är det lättare att hitta undervärderade bolag på tillväxtmarknaderna än i Sverige?
– Så var det för två, tre år sedan, då var det väldigt mycket lägre värderat på emerging markets och i Asien. I dag är det inte riktigt så. Det är fortfarande billigare i Asien, särskilt om vi tittar på lite mindre bolag. Men värderingsskillnaderna för de stora bolagen har gått ihop en hel del.

– Det finns många bolag i Sverige som inte är så högt värderade. Själva p/e-talen är ungefär desamma men tillväxtmöjligheterna gör att man ska värdera bolagen i Asien högre.

På småbörserna i Östeuropa är det lättare för duktiga analytiker att hitta bra case än på de mer genomanalyserade marknaderna. Hur är det i Asien?
– Så är det – genomlysningen är ofta dålig. Nu är vi inte någonstans i Östeuropa. Men problematiken är likartad i vissa delar av Asien, Indonesien, Thailand, Filipinerna och så vidare. För mig som har hållit på med det här i över 30 år är det oerhört likt situationen som vi själva hade i Sverige under 70- och 80-talen. Jag ser det här som en repris. Corporate governance, insider trading och liknande frågor blir dock successivt mer och mer aktuella och belyses mer än tidigare i Asien.

– Det är absolut så att det finns en högre corporate governance risk i en hel del bolag i Asien än det finns i Europa. I Europa blir du uthängd som en bandit om du gör något fel. I Asien kan man komma undan med både den ena och andra lustiga konstruktionen för att sko sig på aktieägarnas bekostnad. Men det är något som jag tror kommer att förändras i framtiden.