Internetsvensken som lockade 170 miljoner användare

Niklas Zennström är mannen bakom Kazaa, den snabbast växande internetprodukten i historien. I höst lanserar han uppföljaren Joltid och räknar med 50 miljoner användare. Ekonomi24 har frågat vad det är för något.

I början av året kom beskedet att internettjänsten Kazaa blivit såld till australiensiska Sharman Networks. Efter år av upphovsrättsbataljer i de holländska domstolarna gav grundarna upp, trots att man faktiskt vunnit de första ronderna.

Om det nu är så att läsaren av den här artikeln inte har hört talas om Kazaa så är det bara att fråga barnen hemma, eller valfri ungdom på stadens gator och torg (eller läsa en kortfattade beskrivning nedan). När musikfilbytartjänsten Napster försvann var det Kazaa som tog över.

Kazaas programvara laddades enligt uppgift hem 170 miljoner gånger vilket lär vara den snabbast växande internetprodukten i historien. Mannen bakom Kazaa är svensk och heter Niklas Zennström.

“Trots att vi vann domstolsmålet mot den holländska musikindustrin blev kostnaderna för att försvara oss så höga att vi var tvungna att kasta in handduken,” säger han med ett stygn av irritation i rösten.

Niklas Zennström, som genom Kazaa är en av de svenskar som påverkat Internet mest, har tio år på Kinnevik bakom sig, där han var ansvarig för Tele2 Europes internetoperatörsverksamhet för att senare ta hand om portalen Everyday.com.

Han tänker nu göra om reptricket med Kazaa. Denna gång är det dock företagsmarknaden han är ut efter.

Joltid (www.joltid.com) heter det nya bolaget och precis som Kazaa så handlar Joltid om att distribuera stora mängder information på ett snabbt och billigt sätt.

Joltid skiljer sig dock åt från Kazaa i det att det endast är företagskunder, “innehållsägare”, som har fått ett digitalt certifikat som kan dela ut filer. Det är dock precis som i fallet Kazaa fråga om peer-to-peer-teknologi (se nedan).

“I fjol startades tankarna på Joltid, som sysslar med peer-to-peer-program för företagsmarknaden. Det har nu varit fokus ända sedan vi sålde Kazaa.”

Joltid Content Distribution Environment (JCDE) heter plattformen, och det är en teknik för att kapa kostnaderna för att distribuera stora filmängder, exempelvis video, ljud eller programvara.

Istället för att ladda ner filen eller programmet från en server så kan du hämta den från någon annan som redan hämtat den. Kanske har en kollega den redan och då kan du hämta den blixtsnabbt via det interna nätverket istället för att tanka ned den över internet.

“Företag som distribuerar relativt stora filer, till exempel video, ljud eller program i stora mängder kan reducera sina kostnader för servrar och bandbredd med upp till 95 procent genom att använda Joltid för distribution istället för traditionell serverbaserad distribution”, säger Niklas Zennström.

“Om e-post var första steget för internet och webben det andra så är det här det tredje steget.”

Det problem som adresseras är egentligen ett gammalt problem som tidigare bland andra svenska Mirror Image (numer hädangånget) satt tänderna i utan framgång. Bandbredd är dyrt, framför allt den som går över Atlanten. Därför har det handlat om att få materialet närmare slutkonsumenten.

De stora och komplexa system som i olika former sparar materialet närmare kunden är dock tänkta att ersättas genom den här typen av fildelningssystem där det är slutanvändarna själva som står för bandbredd och lagringskapacitet.

“Joltid testas för närvarande och systemet kommer att tas i kommersiell drift i början av fjärde kvartalet i år”, säger Niklas Zennström.

Den största försäljningen räknar han med kommer i Europa och USA.

“Vi vänder oss till de tusen största webbsiterna, så det är inte någon massmarknad. Däremot räknar vi med att över 50 miljoner användare kommer att ha vår teknologi installerad på sina datorer inom ett år.”

Affärsmodellen för Joltid är enkel, man ska helt enkelt ta en del av den kostnadsbesparing som företagen gör när de slipper köpa så mycket servrar och bandbredd.

“Målsättningen är att kunna ta 25 procent av det besparade beloppet”, säger Niklas Zennström.

De som finansierar det hela är en grupp internationella privatpersoner, så kallade affärsänglar. Vad Niklas Zennström fick för Kazaa vill han inte uttala sig om.

Detta är Kazaa Kazaa är, likt den mer omtalade kollegan Napster, en filbytartjänst. Genom att ladda hem en programvara blir det möjligt att dela filer med andra internetanvändare, exempelvis musikfiler, programvara, dokument eller filmer.

Men till skillnad från Napster, som ju gjorde det möjligt att via en central server se vilken musik som fanns på andras datorer och sedan tanka hem den, är Kazaa ett helt decentraliserat så kallat peer-to-peer-nätverk (P2P).

Hos Kazaa kan vilka som helst dela alla möjliga typer av filer med varandra. Men eftersom det inte finns någon central listning över vad som finns på alla de datorer som ingår i Kazaanätverket (man har hela tiden direktkontakt mellan två användare och går aldrig via någon central server) har det visat sig mycket svårt för underhållningsindustrin att komma åt Kazaa för piratkopiering, på motsvarande sätt som skedde med Napster.

Under två år skaffade laddades Kazaas programvara hem totalt 170 miljoner gånger. Kazaa har beskrivits som den snabbast växande internetprodukten i historien.

Kazaa blev också mycket riktigt den amerikanska underhållningsindustrins fiende nummer ett vid sidan av Napster och en hård kamp har förts i rättegångssalarna.

Efter att ha slagits mot den amerikanska underhållningsindustrin i två år såldes Kazaa i januari i år till australiensiska Sharman Networks för en okänd summa pengar.

Kazaa är dock bara ett varumärke. I grunden finns en filbytarteknik som licenseras från bolaget Fasttrack, som kontrolleras av Niklas Zennström. Det är inte bara Kazaa som får sin filbytarprogramvara från Fasttrack. Den utnyttjas även av konkurrenten Grokster.

Det är erfarenheterna från Fasttrack som ligger till grund för den nya tekniken i Joltid.

Johan Jörgensen

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.