JAPAN: BANKERNA – Bara halvfriska

Medan de nordiska bankerna har återhämtat sig efter den djupastekrisen på 70 år är den japanska bankkrisen långt ifrån över.Tvärtom har uppstädningen bara börjat. En del har visserligenredan gjorts; sedan 1992 har de 20 största bankerna skrivit bort18.000 miljarder yen (ca 1.125 miljarder kronor) i dåliga lån,men mycket mer återstår.

Avregleringen av den japanska bankmarknaden, Tokyos big bang,ökar pressen på bankerna och tvingar fram åtgärder, om änmotvilligt. Nyligen ledde finansministeriet en räddningsaktionför Nippon Credit Bank, NCB (se nr 14 sid 16) genom att påjapanskt manér tvinga konkurrenterna att hjälpa till. Samtidigtmeddelades att Hokkaido Takushoku Bank går samman med en mindreregional bank med motiveringen att man behöver bygga upp ensundare finansiell bas inför de utmaningar som väntar. HokkaidoTakushuko Bank skall göra sig av med sina etableringar iutlandet för att koncentrera sig på sin hemmamarknad, något sommyndigheterna uppmanat alla svaga banker att göra.

Även NCB drar sig, åtminstone delvis, bort från deninternationella marknaden. Det mest uppseendeväckande äremellertid att NCB har inlett ett unikt samarbete med BankersTrust, USA:s sjunde största bank. Det har i media diskuteratshur långt den amerikanska bankens engagemang sträcker sig. Såmycket tycks dock vara klart att Bankers Trust övertar ansvaretför NCB:s tolv filialer i utlandet. Vidare skall Bankers Trustbidra med kompetens när det gäller utvecklingen av tjänster förkapitalmarknaden, som anses vara ett outvecklat område i Japan.Hokkaido Takushoku Bank och NCB är två av de minsta av dejapanska storbankerna. De tillhör den grupp av 20 banker som detjapanska finansministeriet lovat inte skall tillåtas gå omkull.Det är ett löfte som gäller till 2001, då avregleringen ellerbig bang skall vara fullt genomförd. Tills dess skall, enligtden officiella uppfattningen, bankkrisen huvudsakligen varagenomliden.

Andra bedömare är mer pessimistiska. Det gäller exempelvis detvälkända amerikanska kreditvärderingsinstitutet Moody”s, som ien rapport hävdar, att problemen i bankernas kreditportföljer ärstörre än marknaden i allmänhet har klart för sig. Under 1980–talet växte balansräkningarna i de japanska bankerna så att detknakade. Till stor del rörde det sig om lån med kommersiellafastigheter som säkerhet. Utlåningen byggde dessvärre på denfelaktiga föreställningen, att fastighetspanterna inte endastvar realiserbara, utan också värdebeständiga.

Detta gjorde, enligt Moody”s, att utlåningen betraktades sompraktiskt taget riskfri, och att många banker fastställdetillväxtmål för utlåningen till fastighetssektorn istället föratt limitera exponeringen. Härigenom skapades vadkreditvärderingsinstitutet betecknar som den störstalånefinansierade spekulationsbubblan i historien.

Långt ifrån alla lån av denna karaktär är dock klassificeradesom problemlån. Det råder stor enighet bland externa bedömareatt de japanska bankerna har mörkat problemen med hjälp avkreativ bokföring. Förhoppningen att lågräntepolitiken och enkonjunkturuppgång skulle underlätta en uppstädning har inteinfriats, snarare har verkligheten hunnit i kapp även dejapanska bankerna.

SVAG LÖNSAMHETEnligt finansministeriet uppgick de redovisade oreglerade låneni alla finansinstitut per den 30 september 1996 till över 29.000miljarder yen (ca 1.800 miljarder kronor). Men Moody”suppfattning, och många andras, är att de verkliga problemen ärlångt större än så. Skulle man tillämpa amerikanskaredovisningsregler, som är mycket strängare, är de verkligaosäkra fordringarna snarast tre gånger större än de redovisade,anser Moody”s.

Andra uppskattningar har pekat mot mellan 50.000 och 80.000miljarder yen, motsvarande uppemot 17 procent avbruttonationalprodukten, BNP. När situationen var som värst iSverige, det svarta året 1992, uppgick problemkrediterna tillöver 190 miljarder kronor, vilket motsvarade omkring 13 procentav BNP.

Att lönsamheten i kärnverksamheten i de japanska bankerna ärsvag riskerar att förlänga lidandet, eftersom det begränsarmöjligheterna för dem att göra tillräckliga reserveringar. Åandra sidan underlättas bankernas ställning i viss mån av att detraditionellt har stora dolda reserver i aktier. Men reservernahar krympt och den svaga utvecklingen av Tokyobörsen harverkligen inte spelat bankerna i händerna. Tvärtom finns detrisk att vissa banker inte längre kan visa upp några övervärdenom index faller alltför lågt.

Pressen på de japanska myndigheterna att ta krafttag för attlösa problemen har lett till ett åtgärdsprogram. Den officiellabedömningen är, som sagt, att alla större problem i banksystemetskall vara lösta till 2001. Tills dess är det meningen attinsättarna och eventuellt andra fordringsägare skall skyddasinom vissa gränser, eftersom dessa med tillgänglig informationanses ha svårt att bedöma riskerna.

Moody”s drar i sin rapport slutsatsen att förändringarna kommeratt leda till att de traditionella japanska särdragen luckrasupp, till exempel husbankssystemet där den historiska relationenmellan banken och kunden är avgörande.

Kravet kommer att öka på att bankerna gör riktiga avvägningarmellan risk och avkastning och att kreditbedömning på ett heltannat sätt än tidigare prioriteras av bankledningarna. Eller somThe Economist uttryckte det för tio år sedan: Underpriced riskscome back to bite you.

BILDTEXT: Den japanska bankkrisen har skyndat på avregleringen,Big Bang. Kunder och företag tvingas till nytänkande. Mångabanker kommer att slås ut.

De senaste två åren har bil- och läkemedelsaktier stigit rejälti Tokyo. Bankaktierna, som väger tungt i index, har rasat.