Java: Ro hit med en kopp kaffe

En företeelse som inte ens har någon bra svensk översättningtycks styra över en stor del av IT-utvecklingen numera: hype.Hype betyder i det här sammanhanget högt uppskruvadeförväntningar eller stor uppståndelse, och eftersträvas medvetetav de flesta IT-företag, från de minsta till de allra största.När helst man kan läsa i facktidskrifter etc. att en ny produkteller teknik innebär ett sällan skådat tekniskt genombrott kanman vara praktiskt taget säker på att det är hype på gång. Demest framgångsrika exemplen når sedan ända in i bredaretidningar och tidskrifter – och de allra värsta överdrifternanår till och med TV-rutan. De IT-företag som lyckas skapa hypeav den magnituden kring oprövade, eller kanske inte ens färdiga,produkter har sedan bara att rafsa ihop ett prospekt (om de inteännu är noterade) eller hårdsälja andra produkter som kommer attkunna uppgraderas för att leva upp till förväntningarna.

INTERNETHYPEFenomenet är särskilt vanligt när det gäller internet. För någotår sedan talades det t.ex. vitt och brett om att det gamlavanliga surfandet var ute och att den s.k. push-tekniken skulleta över i stället. I stället för att vi skulle komma tillinternet, skulle internet komma till oss, hette det. Microsoft,Netscape och ett antal nynoterade förhoppningsbolag slogs om attetablera standarder, medan mediedrakar slogs om att levererainnehåll med push-teknik. Hypen nådde i vanlig ordning kulmennär källor som CNN och Dagens Nyheter deklarerade att internethöll på att stöpas om.

Nu är många av de nystartade firmor som skulle leva på den nyatekniken redan borta. Flera av de mest storstilademediesatsningarna är nedlagda. Tekniken används visserligenfortfarande, men någon revolution blev det inte. Långt därifrån.Men detta exempel på hype bleknar ändå vid en jämförelse medJava. Java är ett fiffigt programmeringsspråk, från amerikanskaSun Microsystems, särskilt lämpat för internetbruk. De flestaser det mest i användning på internetsidor (se till exempelkurvan som visar Generalindex på Affärsvärldens internetsidor,http://www.afv.se).

En av de bärande idéerna med Java är att ett och sammaJavaprogram ska fungera likadant på vilken dator det än körsoavsett om det är en Macintosh, PC eller stordator. Det är blandannat därför det kan användas på internetsidor.

UPPGÅNGDet var denna egenskap som låg bakom den oerhörda hype som omgavJava redan från början. Om nu Javaprogrammen fungerar på vilkendator som helst, behöver man inte längre köra Windows – ochsimsalabim är Microsofts monopol brutet! Och inte nog med det:om man nu kan ladda ned Javaprogram via vilken internetsida somhelst, varför skall man då hålla på att installera stora ochklumpiga kontorsprogram som Word och Excel på sin dator? NärJavas hype var som störst lockade den fram en lång rad artiklaroch TV-program som förkunnade en ny tidsålder (åtminstone vadgäller dataprogram) och Microsofts snara död. En delJavaentusiaster gick ännu längre: nu behöver vi inte längre hanågra PC:ar. Det räcker med att ha en s.k. nätverksdator, sommed hjälp av Java kan ladda ned de program den behöver, när denbehöver dem, direkt från internet eller från ett företagsnätverk.Datajättar som Sun, Oracle och IBM utannonserade raskt att derasnätverksdatorer, så snart de bara blev klara, skulle göra PC:aromoderna.

NEDGÅNGNu gick det knappast att driva förväntningarna på Java högre:det fiffiga programmeringsspråket förväntades i grunden förändrabåde internet, sättet datorer fungerar på och helaaffärsmodellen för programvaruföretag. Och det snabbt. Dettakunde Java naturligtvis inte leva upp till. De förstaversionerna hade tvärtom så begränsad funktionalitet, och såmånga direkta felaktigheter, att de var svåra att använda tillsärskilt mycket över huvud taget. Javaprogrammen fungerade intealls likadant på olika datorer, som utlovat var, om de nufungerade alls. Några Javavarianter på Word och Excel syntesinte till. Och de utlovade nätverksdatorerna försenades gångefter gång.

FIENDEDessutom skaffade sig Java en mäktig fiende: Microsoft.Microsoft kunde naturligtvis inte stillatigande se på medan ettpotentiellt hot mot företagets grundvalar växte fram.Mjukvarujätten hade dock svårt att bestämma sig för hur detskulle slå undan benen på Java. Först försökte Microsoft förnekahotet, sedan anamma Java för att se till att det fungerade bästtillsammans med Microsofts egna produkter, för att sedan försökaförneka att det var särskilt användbart igen. Nu verkarMicrosoft försöka kapa Java, för att försöka etablera en egenJavastandard.

Vid det här laget hade naturligtvis entusiasterna inom mediatröttnat. Många av dem som först talat om Javarevolutionenförkunnar nu att Java är helt ute. Det är för långsamt, har förmånga brister, utvecklas för långsamt, etc. Java är dött, heterdet.

Hur är det då, egentligen? Är Java en revolution eller entotalflopp? Sanningen ligger, i vanlig ordning, någonstans mittemellan. De första förväntningarna kunde Java naturligtvis inteleva upp till. Det är helt enkelt inte möjligt att ersätta allgammal beprövad teknik med något nytt på ett par år. Se bara påhur lång tid det har tagit för PC:n att slå igenom; fortfarandeanvänds mängder av gamla stordatorer som det är alldeles förriskabelt att byta mot nyare teknik.

Men Java har ändå utvecklats snabbare än kanske någon annanliknande teknik. Java används nu i allt från kraftfullaserverdatorer till smarta kort som man kan ha i plånboken.Tusentals mjukvaruföretag levererar Javaprogram. Oräkneligainternetsidor använder Java. Och så vidare.

Dessutom blir både funktionaliteten och pålitligheten bättre ochbättre, månad för månad. Suns senaste version, som blev klar iförra veckan, är åtskilliga gånger snabbare än tidigareversioner. Fler förbättringar lär komma efter sommaren.

VAR SKEPTISKDen enda Javateknik som så här långt måste räknas som en floppär nätverksdatorn. Den skulle slå ut PC:n genom att varabilligare både att köpa och att använda. Men prisraset på PC–datorer har slagit hål på de viktigaste argumenten, samtidigtsom det visade sig vara betydligt svårare än man hade tänkt sigatt ta fram nätverksdatorer.

Microsofts idoga kamp för att skaffa sig någon slags kontrollöver Java talar dock sitt tydliga språk: inte ens Microsoft harråd att ignorera Java.

Därmed kan man alltså dra två lärdomar av de enormaförväntningarna som byggdes upp kring Java: Tro inte dem somhävdar att den nya tekniken X eller Y kommer att slå ut allannan teknik inom ett halvår. Men tro inte heller alla dem somett halvår senare förkunnar att samma teknik inte kan användastill någonting