Jorden bävar, inte ekonomin

De ekonomiska skadorna, som de mäts i BNP, av den senaste tidensjordbävningar, i Turkiet, Grekland och Taiwan, verkar ha blivitförhållandevis blygsamma. Kanske blir det inte alls någon effektpå den ekonomiska tillväxten.Den större jordbävningen i Kobe 1995 följdes rentav av ettkortvarigt uppsving i den japanska ekonomin, vilket nog delvisvar en följd av återuppbyggnaden efter jordbävningen ikombination med att konjunkturen hade varit svag i flera år. Idagens ekonomi är de viktigaste drivkrafterna och tillgångarnainte stora investeringstunga anläggningar utan mera kunskap ochlättuppbyggd teknik.Därför blir ödeläggelse genom naturkrafterna inte så betunganderent ekonomiskt. I Taiwan fanns risk för förstörelse avtillverkningen av datachips, vilket skulle kunna ha fåttåterverkningar även i till exempel USA och ge upphov tillprishöjningar på världsmarknaden. Skadorna visade sig dockmindre än befarat. Här krävs dock dammfria anläggningar och enganska dyrbar sanering.Återuppbyggnaden av bostäder och annat skapar efteråt ökadefterfrågan, som kan öka tillväxten. Förutsättningen är dock attdet finns ledig kapacitet i ekonomin. En jordbävning mitt i enhögkonjunktur kan orsaka inflation och till exempelräntehöjningar. Det kan bli nödvändigt att genom ekonomiskåtstramning bereda utrymme för arbetet med återuppbyggnaden.

Kostnader

Även om tillväxten påverkas bara marginellt har förståsjordbävningar också andra kostnader än mänskligt lidande. En delav det ekonomiska utrymmet, som annars skulle kunna användas förkonsumtion, går till att bygga mer jordbävningssäkert och påannat sätt förbereda sig för katastrofer.Levnadsstandarden blir därmed något lägre än vad den annarskunde ha varit. Men detta är, rent ekonomiskt, jämförbart medatt det kan vara dyrare att leva i ett land med till exempelvintrigt klimat.Efter en jordbävning innebär återuppbyggnaden att andra behovmåste dras ned, såvida det inte finns ganska gott om ledigkapacitet i ekonomin. Men då hade man å andra sidan kunnat drivaen mer expansiv ekonomisk politik till förmån för andra behov.Vad en mycket stor jordbävning i Tokyo-området skulle betyda förvärldsekonomin är svårt att veta. Utslagning av industri förkonsumentprodukter, som dominerar Japans export, skulle kunnaleda till prishöjningar på bilar, kameror, hemelektronik osv.Men Japans export är egentligen inte så stor, bara 11 procent avBNP (mot 44 procent i Sverige).En större påverkan på andra länder kan ske om Japan i enhögkonjunktur startar en återuppbyggnad som innebär att restenav ekonomin bromsas genom skatte- och räntehöjningar.Återuppbyggnaden bör ändå medföra ökad import, av t. ex.byggnadskapacitet, som i sin tur medför ett återflöde av kapitalfrån främst USA.

Konjunkturberoende

Följden kan bli stigande räntor i industriländerna ochvalutafluktuationer. Men om japanerna tar hem sitt kapital frånfrämst USA beror det ju samtidigt på att de behöver det för sinökande import, vilket i sin tur innebär ökad efterfrågan iomvärlden. Återigen beror effekterna på det rådande konjunkturläget.För den rent inhemska delen av återuppbyggnaden, som inte kräverimport, behövs inte någon hemtagning av kapital från omvärlden.Om japanerna tar hem sina dollar är det för att använda dem tillimport. I Japan betalar man med yen.