Jurister: ”Telia ligger illa till”

”Rent rättsligt ser det bekymmersamt ut. Telia har en hel del att förklara”, konstaterar Raoul Smitt, advokat på advokatfirman Smitt och med lång erfarenhet internationella bolagsetableringar av framförallt IT- och telekomföretag.

Bedömningen delas av andra jurister Ekonomi24 talat med.

“Intrycket är att affären är dåligt skött”, säger en rådgivare på en större byrå.

Som Ekonomi24 skrivit ska nu RSV granska affären när Telia förde över ägandet i katalogbolaget Eniro till ett holländskt bolag och sedan sålde ut det. Enligt RSV kan den så kallade skatteflyktlagen komma ifråga. För det krävs att tre kriterier är uppfyllda.

”Det första är att åtgärden ska ha gett väsentlig skattepåverkan, vilket utan tvivel får anses vara uppfyllt”, säger Raoul Smitt.

Det andra är att det övervägande skälet har varit att just undgå skatt.

”Visst gör vi det på grund av reavinstbeskattningen. Det är en fördelaktig konstruktion för våra aktieägare”, sade Maria Hillborg till bland andra TT när affären blev känd.

Dagen efter gick försökte Telia ta tillbaka uttalandet i ett pressmeddelande och pekade på andra skäl som att Telias effektivitet skulle förbättras.

För det tredje ska åtgärden strida mot lagstiftningens syfte.

”Saken kan bli bekymmersam för Telia. Dels har de själva sagt att syftet var att undgå skatt, dels saknas såvitt kan bedömas affärsmässiga skäl till att flytta ut ett redan etablerat svenskt katalogbolag till Holland. Särskilt anmärkningsvärt skulle det kunna vara om inte ledningen utan bara ägandet som flyttar ut”, säger Raoul Smitt som pekar på att det är den skatteskyldige som har bevisbördan.

Om skattemyndigheten kommer fram till att Telia brutit mot skatteflyktslagen blir konsekvensen att man låtsas som om flytten till Holland aldrig ägt rum och besktatr enligt svenska regler.

Då får Telia betala de 2 miljarderna i reavinstskatt och riskerar dessutom straffbeskattning.

En annan avgörande fråga är prissättningen när katalogverksamheten övefördes från Telia till Eniro. Enligt reglerna ska det ske till marknadspris.

Enligt prospektet var prislappen 1,8 miljarder.

När samma verksamheter nu går till börsen är värderingen mellan 12,6 och 16 miljarder.

”En sådan värdeökning under en så kort period torde svårligen kunna motiveras med åtgärder som vidtagits eller andra händelser. Utifrån sett framstår det som om man inte tagit hänsyn till den kommande utförsäljningen när man gjort värderingen”, säger Raoul Smitt.

Affärer av den typen Telia gjort är tveksamma tycker Raoul Smitt eftersom det ger fel signaler till andra företag.

”Jag får fyra-fem förfrågningar i veckan från bland annat IT-företag om liknande transaktioner. Om det inte finns rent affärsmässiga skäl utan det bara rör sig om brevlådeföretag avråder jag alltid”, säger Raoul Smitt.