Kampen om derivaten

Sedan handeln i finansiella instrument tog fart för 30 år sedan har derivatmarknaden blivit en växande näring, inte enbart för kreativa mäklarfirmor och investmentbanker, utan även för börserna. Det är enorma volymer som omsätts på ett stort antal derivatbörser världen över.

Ett viktigt steg togs 1973 då The Chicago Board Options Exchange (CBOE) revolutionerade optionshandeln genom att dra igång en organiserad handel i standardiserade aktieoptioner. Numera sker optionshandeln vid fem börser i USA.

Tyvärr är den internationella statistiken på detta område inte den allra bästa, men av de siffror som finns tillgängliga kan man dra slutsatsen att de största aktieoptionsbörserna i världen är amerikanska. CBOE är i ledningen följd av American Stock Exchange (Amex), som ursprungligen var en ren aktiebörs men som numera i första hand är en derivatbörs.

Pionjärbörs

När det gäller räntemarknaden sker en stor handel vid The Chicago Board of Trade (CBOT), en börs med 150-åriga anor som råvarubörs. Världens mest handlade kontrakt är terminen i amerikanska statsobligationer (U.S. Treasury Bond Futures) som CBOT lanserade 1977. En annan av de stora börserna är Chicago Mercantile Exchange (CME). Den var i början av 1970-talet pionjär på valutaderivat och är en av de ledande börserna på aktieindexterminer.

CME var från början en renodlad råvarubörs, som startade för över hundra år sedan under namnet The Chicago Butter and Egg Board.

I Europa kom utvecklingen i gång senare än i USA. I Sverige startade OM sin optionsbörs 1984. Fortfarande är Stockholmsbörsen en av de största derivatbörserna i Europa. Som aktiebörs är den nummer sju i Europa, medan den inom aktierelaterade derivat är nummer tre.

Störst på aktiederivat är den kontinentala börsen Euronext, som nyligen köpte brittiska Liffe (London International Financial Futures and Options Exchange), samt tysk/schweiziska Eurex. Eurex är för övrigt också mycket stora på räntederivat genom handeln med så kallade Bund Futures som har tyska statsobligationer som underliggande värdepapper. Eurex gör i själva verket anspråk på att vara en av de ledande derivatbörserna i världen.

Strategisk vikt

Ofta har derivatbörserna startats utanför de konventionella aktiebörserna. Säkert har traditioner och kulturskillnader spelat stor roll för detta, men det finns åtminstone i Europa en tendens mot att de knyts samman. När den europeiska börskartan ritas om och konkurrensen hårdnar mellan olika finansiella centra är givetvis även derivatbörserna strategiskt viktiga. I dragkampen om likviditeten är det en fördel för en börsoperatör att kunna erbjuda marknaden hela spektrat av börshandel.

Det är typiskt att OM med sin pionjäranda var tidigt ute även med köpet av Stockholms Fondbörs. Annars är det nog snarare aktiebörserna som driver strukturomvandlingen just nu. Ett påtagligt exempel på detta var kampen om vem som skulle få köpa Liffe. Europas tre största börsoperatörer – London Stock Exchange, Euronext och Deutsche Börse – deltog i budgivningen. Att det var Euronext som drog det längsta strået var åter en nesa för Londonbörsen, som nu lär ha hotat med att starta en egen derivatbörs.

Även i USA verkar det dra ihop sig till en strukturaffär. Det är Amex som är till salu. Den ägs sedan några år av NASD, en branschorganisation som också äger tillväxt- och teknikbörsen Nasdaq. Idén var att NASD skulle skapa en finansiell stormarknad med Nasdaq och Amex, men det har misslyckats. Alltför olika kulturer tycks ha spelat en stor roll för detta. Samtidigt är NASD på väg att knoppa av Nasdaq. Det spekuleras nu i att New York Stock Exchange (NYSE) ska köpa Amex.