Kinas vrede

Den kinesiska propagandan mot USA blir allt mer aggressiv.Nationalistiska manifestationer gör västliga diplomater oroligaoch rädda. Folkets befrielsearmé drar igång så hotfullamilitärövningar vid landets gränser att en politiker i Singaporefruktar ett krig i regionen som kan utradera en generationsekonomiskt framåtskridande.Det hela hände för tre år sedan. Ordkriget från Peking var dengången riktat mot Taiwan och mot USA. Efter att den amerikanskaflottan demonstrativt seglat in i sundet som skiljer detkinesiska fastlandet från öriket avtog vapenskramlet. Efternågra veckor hade uppståndelsen lagt sig helt.

Folklig vrede

Det är allvarligare den här gången. Våren 1996 utväxlades intenågot annat än stridslystna paroller. Nu har Kinas ambassad iBelgrad bombats och flera ambassadanställda dödats. Det går inteatt ta miste på den folkliga vrede som fått sitt uttryck istenkastning mot de amerikanska och brittiska beskickningarna iPeking och hot mot västerlänningar. Demonstrationerna harförvisso regimens stöd, men ilskan är genuin.Så vad kommer att hända? Kan det bli som underkulturrevolutionen på 1960-talet då västerlänningarmisshandlades på öppen gata i Peking? Kommer Kina att stängadörren för utländska investeringar och handel med västvärlden?Nej, ingenting tyder på det. Mao Tsetungs politik hade – om denhade följts även efter dennes död 1976 – lett till att Kina idag hade varit ett jättelikt Nordkorea med en miljard utarmademänniskor. I dag styrs det välmående och självsäkra Kina av enmaktelit vars mål är att göra nationen ännu starkare och och änmer konkurrenskraftig i en gränslös global ekonomi. Denambitionen förutsätter att banden med omvärlden upprätthålls ochtill och med förstärks.De båda styrande männen i Peking, Jiang Zemin och Zhu Rongji, ärdessutom pragmatiker. Kina har ett gigantiskt överskott ihandeln med USA. Politikerna i Washington skulle ta illa upp omtonläget i Peking höjdes ytterligare. De skulle kanske bliimportrestriktioner. Det finns också ett annat skäl till att dekinesiska ledarna lär akta sig för att låta de folkligamanifestationerna accelerera alltför mycket. Det är nu nästanexakt tio år sedan militären dödade hundratalsdemokratiaktivister på Himmelska Fridens torg. Sedan dessprioriterar regimen inrikespolitisk stabilitet högre än alltannat.

Ingen anledning till oro

Slutsatsen blir att de företag från USA och Europa som satsatmiljardbelopp i Kina antagligen inte behöver vara särskiltoroliga för sina investeringar och sin personals säkerhet.I ett avseende kanske det till och med kan komma något positivtav det katastrofala angreppet mot ambassaden i Belgrad. Krigetser ut att få en mer internationell dimension. Förutom de ryskamedlingsförsöket kan nu FN:s medlarteam lett av Carl Bildtantagligen verka med större kraft. Kina är medlem i FN:ssäkerhetsråd och kan nu förväntas driva på arbetet.Efter en och en halv månad av bombningar verkar det också finnasen viss beredskap i Belgrad att göra upp. Det som framskymtarblir antagligen något slags lösning där båda sidor får ge medsig, där den jugoslaviske ledaren Slobodan Milosevic visserligenfår sitta kvar men där krigföringen i Kosovo upphör och där eninternationell styrka övervakar freden och – så småningom -återuppbyggnaden.

BILDTEXT: Det går inte att ta miste på den folkliga vreden i Peking.