Konjunktur: Eurons svaga sida

Euron slår numera bottenrekord mot dollarn i stort sett varje dag. Trots nya “kraftfulla” uttalanden till stöd för euron i samband med helgens möte mellan finansministrarna i EMU-länderna (Ecofin-gruppen). Gruppens deltagare enades i en försäkran om att de förespråkar en stark euro, att strukturreformerna ska fortsätta och de uteslöt inte heller interventioner för att stödja eurokursen.

Marknadens reaktion lät inte vänta på sig utan euron sjönk direkt när handeln återupptogs efter helgen.

Ytterligare problem

En sjunkande euro ställer i sin tur till ytterligare problem för ECB som nu får ännu mer problem att stävja inflationen. Därmed är det upplagt för ytterligare räntehöjningar vilket i sin tur begränsar tillväxtutsikterna i EMU-blocket. Problemet är att alla analytiker som Affärsvärlden talat med anger tillväxtgapet mellan USA och Europa som den grundläggande faktorn bakom eurons svaga utveckling. Detta rör dock i huvudsak det längre perspektivet och förklarar inte den snabba kursförsvagningen de senaste veckorna.

I det korta perspektivet verkar det mer röra sig om en allmän misstro mot europeiska politiker inom EU och ECB. Marknaden tar fasta på dåliga nyheter och ignorerar goda nyheter från euroområdet. Den italienske finansministern Vincenzo Visco kommer kanske sanningen närmast när han hänvisar till EMU-ländernas oförmåga att fatta snabba och sammanhängande beslut. Därför blir mängden av tomma uttalanden från politiker och andra ekonomisk-politiska makthavare i praktiken kontraproduktiva då de signalerar problem istället för enighet och styrka.

När euron faller så följer den svenska kronan med i fallet, trots att ekonomiska fundamenta är bättre här än i EMU-blocket. Sverige har både högre tillväxt och lägre inflation.

En delförklaring är att Sverige drabbas av smittoeffekter på grund av att vi befinner oss nära EMU-blocket. En annan förklaring är att kronan är en liten valuta. När investerarna drar ner sin riskexponering efter euroförluster går de till “säkra” valutor som USA-dollarn. Dessutom kan det paradoxalt nog vara så att kronans försvagning till viss del kan förklaras med att Sverige i internationella bedömares ögon ligger näst efter Danmark att ansluta sig till “skvalpvalutan” euro.

Fonder satsar utomlands

En annan förklaring är att de svenska valutaflödena numera är ogynnsamma för kronan. Fonder och försäkringsbolag satsar allt mer kapital utomlands vilket genererar ett utflöde av svenska kronor som tynger valutakursen. Dessutom är marknadsaktörerna medvetna om att AP-fonderna snart får möjligheten att satsa fem procent av sina cirka 560 miljarder i utländska fonder och därmed kan generera ytterligare utflöden. Att den svenska styrräntan ligger 0,75 procentenheter under ECB:s styrränta uppges däremot endast ha marginell betydelse. Men som en analytiker säger: “Det läggs ju knappast på den svenska kronans pluskonto att vi dessutom har lägre ränta än EMU-blocket.”