Konkurrens ger bättre vård

Capios marknad finns i Europa. Det kan ändå ha ett visst intresse att granska den amerikanska sjukvårdsmarknaden, eftersom den på flera områden är mer utvecklad än den europeiska och kan ge en föraning om vad som väntar Capio på sikt.

USA brukar framhållas som ett avskräckande exempel inom sjukvården eftersom så många invånare, cirka 45 miljoner, är oförsäkrade och står utanför systemet. Samtidigt är kostnaderna höga, cirka 15 procent av BNP, jämfört med 8,5 procent i Norden. Men det är främst finansieringen som ifrågasätts och anses orättvis och kostnadsdrivande.

När det gäller sättet att producera vård har USA sannolikt en hel del att lära Europa eftersom USA är en gigantisk experimentverkstad med många olika sätt att sköta vården: i federal och delstatlig regi, genom privata organisationer utan vinstintresse och genom privata företag med vinstintresse.

Systemen närmar sig varandra

Europa har börjat närma sig det amerikanska sättet att producera vård, medan USA fått större inslag av offentlig finansiering. Systemen håller alltså på att konvergera.

Det är ganska okänt för många i Europa att en så liten del, bara 15 procent, av de totalt 5 000 amerikanska sjukhusen ägs av vinstorienterade företag. Huvuddelen av sjukhusvården produceras av icke-vinstorienterade organisationer, som statliga organ, religiösa samfund och olika stiftelser.

Vilka sjukhus är bäst? Mängder med studier har gjorts för att avgöra om det finns skillnader i kvalitet och kostnadseffektivitet mellan organisationsformerna. Men det har visat sig att skillnaderna är minimala. De skillnader som finns har med konkurrensen att göra. På lokala marknader med dålig konkurrens är kvaliteten lägre och kostnaderna högre än där det råder konkurrens.

Översatt till svenska förhållanden är det därför direkt kontraproduktivt att göra som regeringen gjorde förra året. Då infördes en tillfällig lag som förhindrar landstingen att överlåta driften av akutsjukhus till företag som drivs med vinstintresse. Att förbjuda en viss organisationsform innebär att konkurrensen minskar, vilket kan påverka både kvalitet och effektiviteten negativt.

Ljusning för vinstdrivna sjukhus

De amerikanska vinstorienterade sjukhusföretagen har haft flera besvärliga år, men nu ser det ljusare ut. För ett antal år sedan anklagades de två stora, HCA och Tenet, för att ha lurat till sig medel från det offentliga försäkringsprogrammet för äldre (Medicare). HCA fick betala en miljard dollar i skadestånd. Detta är i huvudsak historia. Ersättningsnivåerna från privata och offentliga försäkringar har på senare tid blivit bättre, vilket fått upp aktiekurserna för de stora vårdföretagen.

Både HCA och Tenet förväntas kunna öka vinsten 15-17 procent per år de närmaste fem åren. Det är mer än vad läkemedelstillverkarna tros mäkta med. Med p/e-tal kring 20, jämfört med 25-30 för läkemedelsbolagen, framstår därför sjukvårdsproducenterna som mer köpvärda.