Körkort utan uppkörning
Finansbranschen har höga förhoppningar om de så kallade körkort som ska införas efter nyår. Kunderna ska återfå förtroendet för en bransch som från tid till annan drabbas av allehanda skandaler, insideraffärer, kursriggningar och ständigt malande misstankar om att fondkommissionärerna inte tänker på kunderna i första hand utan snarare på sig själva.
Många berörs
Totalt bedöms någonstans mellan 6.000 och 10.000 personer i finansbranschen bli aktuella för det nya körkortet, det som med finare ord kallas för licensiering av personal i fondhandeln.
När systemet är i drift om några år är tanken att branschens anställda – d.v.s. alla de som har kontakt med kunder, konkurrenter eller börs- och marknadsplatser – ska ha en grundkompetens, så att kunderna ska förmås ha mer förtroende än vad de har idag. De som nyanställs i år eller nästa år måste göra provet senast i december 2001, och de som jobbat längre tid (anställda mellan 1992 och 2000) måste göra sitt prov om senast tre år. Administrationen kring regelhanteringen, proven och att hålla en lista på licensierade anställda aktuell, ska läggas i ett särskilt bolag som sköts av branschen.
Äldre slipper
Äldre medarbetare, till exempel de flesta verkställande direktörer i de berörda fondföretagen, slipper göra proven. De får sina körkort ändå.
Så frågan är om kraven blir särskilt höga. Undantaget gör att de flesta av de personer som jobbar i finansbranschen får de nya licenserna utan att göra något alls – alla med mer än åtta år i branschen anses nämligen besitta tillräckligt mycket kompetens, så de slipper göra provet.
“Det är så vi har resonerat. Kompetensen ska finnas där”, säger Margareta Carlsten, projektledare vid Svenska fondhandlarföreningen som driver projektet.
Kompromissen är alldeles uppenbart resultatet av en avvägning där inte minst finansbranschens kostnader för att introducera det nya systemet har vägts in. Viss roll spelar nog också det faktum att många av de äldre anställda är så specialiserade inom sin yrkesroll att körkortsproven inte blir rättvisande.
Margareta Carlsten påpekar samtidigt att de äldre medarbetarna inte är immuna mot kritik. Bryter de mot de regler som branschen utfärdar så kan de mista sina frilicenser, och mister därmed antagligen även sina jobb inom fondhandeln.
Utländsk förebild
Förebilden finns i USA, Storbritannien och Nederländerna.
“I USA har man haft det här i 30 år”, säger Margareta Carlsten och konstaterar att här hemma i Sverige har frågan om ett liknande system med jämna mellanrum tagits upp i föreningens styrelse.
“Ett skäl till att kraven kommer nu är att vi ska anpassa oss till andra länder. Holland har nyligen infört liknande regler, och sedan det blev känt att vi ska införa systemet har vi fått förfrågningar från våra nordiska grannländer”, säger Margareta Carlsten.
De kunskapskrav som projektgruppen har tagit fram gäller i första hand fem områden, som går mer eller mindre i varandra: Handel och administration med finansiella instrument, regelverk (som styr handeln), tillsyn och övervakning, finansiell ekonomi samt etik och gott omdöme.
Hundra frågor
För att bli en godkänd fondhandlare gäller det bland annat att kunna väga risker i olika värdepapper mot varandra, känna till elementa i optionsprisberäkningar och vara kunnig om vilka typer av affärer som inte får göras.
Proven blir examensliknande och kommer att göras i speciella lokaler för att försvåra fusk, bland annat på universiteten. Varje prov ska innehålla cirka 100 frågor som väljs slumpmässigt ur en bank av frågor, som enligt Margareta Carlsten måste uppgå till minst 1.000 frågor.
“I proven är frågorna fördelade inom fem områden, och för att få godkänt måste du ha minst 60 procent godkända svar inom varje område.”
Sedan sent i våras har en provversion legat ute för demonstration på internet.
Svaren som kommit in visar åtminstone hittills på ett nedslående resultat: Allt för många av de 2.764 svar som skickats in till och med den 15 augusti visar på kunskapsluckor:
“Det handlar ju om fem områden, och det visar sig att vissa personer är bra på två till tre områden eller till och med fyra, men nästan aldrig alla fem. Väldigt många körde. Kanske 20 procent har klarat sig.”
Riktigt vad branschen ska göra åt det magra resultatet är inte bestämt. En utväg är förstås att göra enklare frågor, men med en sådan vändning blir ju den naturliga följdfrågan varför kravspecifikationerna plötsligt sänks. Margareta Carlsten för sin del är inte så orolig för hur de framtida körkortskandidaterna ska klara sig:
“Det är ju bara ett test och de har ju inte gått någon körkortsutbildning”, säger hon och tillägger att de flesta av svaren på provversionen inte är fullständiga, vilket betytt underkänt.
Hemliga uppgifter
En av de viktigaste uppgifterna för den nya organisationen blir att upprätthålla det register som visar vilka personer som är licensierade fondhandlare. Registret ska enligt fondhandlarföreningen vara öppet och bland annat återfinnas på internet.
Däremot ser det inte ut som om uppgifter om de personer som av något skäl prickas och/eller utesluts från föreningen och blir av med sitt körkort ska publiceras, vare sig på internet eller på papper.
“Vi är inte en myndighet så vi behöver inte ha offentlighet”, säger Per-Ola Jansson, VD i föreningen.
Det synsättet gör att resonemanget om att registret införs för att kunderna ska känna sig trygga klingar falskt. Alla moment av konsumentupplysning faller samman, om det inte går att få reda på vilka personer som till exempel har gjort insideraffärer och därmed tvingats lämna tillbaka sina körkort. Per-Ola Jansson hänvisar till gällande personuppgiftslagstiftning som han anser lägger hinder i vägen.
Men det argumentet väger heller inte särskilt tungt. Uppgifterna går ju att publicera på papper. Andra jämförbara instanser som advokatsamfundets disciplinnämnd och hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd publicerar namn på uteslutna advokater respektive namn på prickad sjukvårdspersonal, bland annat med hänsyn till konsumenternas (klienternaspatienternas) intresse.
Klarar du själv frågorna? Testa dig själv på sidan 45.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.