Medicinen har blivit för dyr

Den nyligen budaktuella pillertrillaren Astra Zeneca var under flera år en utbombad aktie. Den som under åren 2011 till 2013 jämförde värderingen med hur det såg ut för europeiska konkurrenter som Glaxo Smith Kline och Roche kunde utan särskilda förkunskaper i farmakologi konstatera att något var väldigt fel.

Roten till marknadens misstro är den krympande försäljningen som de senaste tre-fyra åren har backat med flera miljarder dollar, från 34 miljarder 2011 till cirka 25 miljarder i årstakt i år.

Fortfarande är bolaget fullt sysselsatt med att krama de sista patentskyddade miljarderna ur en handfull storsäljande mediciner som magsårsmedicinen Nexium och depressionshämmaren Seroquel, mediciner vars patent löper ut under 2014 respektive försvann 2012. Utöver ensamrätten på dessa två mediciner håller Astra Zenecas monopol på Crestor, en kolesterolsänkare, på att löpa ut (2016). Astmamedicinerna Symbicort (2012) och Pulmicort (2013) liksom cancermedicinen Arimidex (2010) har fått konkurrens av generikabolag under de senaste åren.

Nu har det brittisk-svenska läkemedelsbolaget med en hårsmån undkommit att sväljas av konkurrenten Pfizer. Ledningen har satsat allt på att den egna pipelinen kan motivera den högre kursen som bolagets aktier har landat på efter det att budplanerna blåstes av i slutet av maj.

Därmed är det nu upp till bevis för vd Pascal Soriot och styrelseordförande Leif Johansson. Dessa har skissat en detaljerad tioårsplan för Astra Zenecas framtida försäljning fram till 2023. För att ekvationen ska gå ihop krävs bland annat en genomsnittlig årlig tillväxt på 9 procent efter 2017. Det handlar med andra ord om att bolaget ska nå uthålliga tillväxttal som Astra Zeneca inte har kunnat uppvisa på flera decennier – inte sedan Losecs tid under 1990-talet. Men förhoppningar finns och de står bland annat till nya cancermediciner som fungerar genom att aktivera immunförsvaret mot cancerceller. Astra Zeneca är fyra på bollen bland jättarna i branschen när det gäller att utveckla denna nya klass av cancermediciner.

Men eftersom en rad ingångsvärden inte är kända – allt från hur konkurrenternas nya cancermediciner utvecklas till hur många mediciner som kommer att stoppas för att de är otjänliga till att försäljningspriserna är okända – bär kalkylen ett skimmer av gissningslek över sig. Affärsvärlden tillåter sig att tvivla på beräkningarna och väljer att betrakta målet om en försäljning på 45 miljarder dollar 2023 som en del av samma önskedröm där ledningen försökte frammana en vit riddare att rädda bolaget ur Pfizerfällan.

Astra Zeneca-aktien steg, när budspekulationerna var som hetast, till 540 kronor, en uppgång sedan nyår med 40 procent. Uppgången har senare, när budet blåstes av, mildrats till 27 procent. Med nuvarande värdering betalas Astra Zeneca-aktien till p/e-tal på 17-18 för nästa år. Det är högt med alla mått mätt och kan bara motiveras av förhoppningar på nya budplaner.

Det är möjligt, eller till och med troligt, att Astra Zenecas dagar som fristående tillverkare efter 15 år nu är över. Men ett nytt bud kan dröja ett, fem eller tio år. Bättre därför att ta det säkra före det osäkra. Den som hängt med i bataljen som passiv åskådare har nu sett värdet på sin investering sedan vår köprekommendation i september 2012 klättra 53 procent, utdelningen oräknad. Nu när stridsdammet har lagt sig säljer den försiktige halva innehavet. Köp tillbaka på lägre nivåer, kring 430 kronor.

Fotnot: Astra Zeneca-aktien ingår i Affärsvärldens årsportfölj för 2014. Ingångskursen är 370,20 kronor.