Mobiloperatörernas nästa fiasko

MMS ska rädda mobiloperatörerna sägs det. Men vi borde inte bry oss om MMS. Tekniken riskerar nämligen att plocka upp manteln efter Wap och bli nästa mobilfiasko.

Den senaste tiden har mobiltelefonbutiker runt om i världen ställt upp allt fler kombinerade telefoner och kameror.

Tanken är nu att världens konsumenter ska börja ta bilder med sina telefoner och skicka dem till kompisarna runt om i världen.

Förhoppningen är att detta ska få mobilbolagens intäkter och vinster att raka i höjden, precis som har skett för SMS. Följaktligen slår mobilbolagen på den stora voodootrumman och bankar in sitt budskap om den ljusa framtiden för MMS (Multimedia Messaging Service).

Det är å andra sidan en av de få trummor man har att banka på, så det är kanske inte så konstigt att den låter så högt. Det är därtill en rätt stor trumma, tror man.

Enligt analysföretaget Yankee Group kommer MMS vid pass 2006 att generera årliga intäkter på 21 miljarder dollar till de europeiska mobiloperatörerna, drygt 10 procent av deras samlade intäkter. Det är mycket pengar.

Och egentligen är det inget fel på delarna i analysen. SMS, den enklare föregångaren till MMS, är inget annat än en pangsuccé. I Sverige skickades det i fjol totalt drygt 1 miljard SMS, vilket är cirka 13 per abonnent och månad. I andra länder är siffran dessutom betydligt högre.

Likaså väller nedtankade musikfiler och digitalkameror fram som flodvågor. Folk älskar att ta bilder som de kan plåga sina nära och kära med och folk älskar att lyssna på musik.

Digitalkamerorna gör det både lättare och billigare att ta bilderna och eftersom bilderna är digitala så är de gratis att kopiera. Likaså med den digitala musiken. Därtill älskar folk att dela med sig.

Att koppla ihop dessa fenomen är därför helt korrekt. Om det nu lät sig göras. Det finns nämligen ett par aber i analyserna.

De som SMS:ar är nästan uteslutande ungdomar med kontantkort. De skickar SMS för att det är billigare än att ringa. Var det billigare att ringa skulle de göra det i större utsträckning. Kunde de maila biligare till andra mobiltelefoner skulle de göra det istället för att SMS:a.

Då skulle man dessutom inte vara begränsad till 160 tecken.

Framgången för SMS är därför mycket en bieffekt av höga priser på mobilsamtal och av att det inte finns bra alternativa tekniker för mobil textkommunikation. De kostnadsmedvetna ungdomarna lär därför knappast ge det betydligt kraftigare prissatta MMS det genombrott man talar om.

Alla de som gillar digitala bilder och musik då, och som vill dela med sig?

Tja, de kommer säkert att skicka massor av bilder och låtar via sin mobil. Även de priskänsliga ungdomarna.

Men knappast via MMS.

Med de nya mobilerna kommer det att gå att skicka och ta emot e-post. Till syvende og sisdt handlar det ju bara om ettor och nollor och om man kallar dem e-post eller MMS spelar ingen roll. Skillnaden i prissättning är dock avsevärd.

Operatörerna, som har talat om varierande priser beroende på typ av meddelande, verkar ha 10 kronor för ett MMS som någon form av medelprisidé.

Det är riktigt dyrt med tanke på vad som erbjuds. Inte ens med dagens närmast groteska priser på dataöverföring i GPRS-näten (12,50 per Mb) kostar det mer än drygt 2 kronor att skicka en rätt bra digital bild via e-posten i sin mobil (den här artikeln skulle kosta 30 öre att skicka). Dataöverföringen kommer dock att bli mycket, mycket billigare framöver.

Ja, med lite komplementära tekniker, som WLAN, installerade i den mobila terminal som också fungerar som telefon kommer dessutom priset på mobil datakapacitet i de allra flesta fall att röra sig mot noll.

Men vad med MMS då? Fullständigt ointressant om inte priset landar på en riktigt, riktigt attraktiv nivå och det är mycket enklare att skicka ett MMS än ett e-postmeddelande. Men då får inte mobiloperatörerna de sköna intäkter man räknar med.

Så hur man än vänder sig finns det en överhängande risk för att MMS blir nästa praktfiasko för mobilbolagen, fullt i klass med WAP. Framför allt om man ser till de enormt uppblåsta förväntningarna.

Av Johan.Jörgensen@ekonomi24.se

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.