Mot ny prestigeförlust

Den 28 september ska danskarna gå till ännu en folkomröstning – den fjärde på åtta år. Nu gäller frågan den danska anslutningen till euron. När statsminister Poul Nyrup Rasmussen i mars i år meddelade datumet fanns en stabil majoritet för ett ja till EMU. Under senare tid har nej-sidan ryckt fram och har numera övertaget i opinionsundersökningarna.

Nej-sidan, som leds av den så kallade Junirörelsen, har än så länge inte nått 50 procent av väljarna, utan fortfarande finns en stor grupp osäkra. Men för att vinna över dem måste ja-sidan förnya sin argumentation, de ekonomiska argumenten verkar inte bita eftersom den danska ekonomin är så stark.

Förmynderi

Under senare tid är det framför allt två faktorer som spelat nej-sidan i händerna: den svaga euron och sanktionerna mot Österrike, som danskarna uppfattade som förmynderi från EU:s sida.

Att euron ständigt sätter nya bottenrekord är ju knappast någon övertygande reklam för att Danmark ska ge upp sin krona till förmån för en “stark, gemensam valuta”. Och visserligen har EU avslutat sina sanktioner mot Österrike, bland annat efter starka danska påtryckningar, men ministerrådet flaggar samtidigt för att liknande sanktioner kan bli aktuella i framtiden. Det skulle i så fall, enligt danskarna, främst drabba små medlemsländer. Det senaste försöket att vända opinionen till ett ja var presentationen av det euromynt som kanske kommer att användas i Danmark. Passande nog med den populära drottning Margrethe på en av sidorna. Samtidigt har den danske finansministern Mogens Lykketoft aviserat att en stramare finanspolitik kan bli aktuell vid ett eventuellt nej. Det är en taktik som kan motverka sitt syfte, då den kan uppfattas som ett sätt att skrämma de osäkra att rösta ja.

Ränteturbulens

Vad kommer då att hända vid ett eventuellt nej? Troligtvis inte särskilt mycket. Visserligen kommer det att vara en del övergående turbulens kring korträntan och den danska kronan fram till omröstningen, men både danska centralbanken och ECB har sagt att de kommer att intervenera för att hålla kvar kronkursen vid nuvarande nivå. Den danska kronan har allt sedan EMU-starten varit knuten till euron och dessförinnan till D-marken. Frågan är om ett nej inte betyder mer för eurosamarbetet, som inte skulle må bra av ytterligare prestigeförluster.

Motståndet mot EMU har ökat också i Sverige under senare tid och här finns nu en kraftig opinion mot euron. För Sveriges del betyder troligtvis ett dansk nej att det lär dröja många år innan det blir EMU-omröstning här. Blir det däremot ett ja får den svenska ja-falangen vind i seglen.

Ekonomiskt betyder ett danskt nej relativt lite för Sverige. Den svenska kronan handlas enligt analytiker “på egna meriter”. Långräntedifferensen mot Tyskland är i stort sett noll, vilket visar att marknaden har stort förtroende för den svenska ekonomin.