MUTOR: Läpparnas bekännelse

För att inte hamna i dålig dager vid OECD:s ministermöte i juli, har Storbritannien nu krupit till korset och lovat straffa de företag och politiker som mutar utomlands. I förra veckan medgav britterna motvilligt att den lagstiftning som finns mot mutor i utlandet inte räcker till. Den aktuella lagen stiftades 1906 men har i praktiken aldrig använts.

Britterna har dröjt

20 länder, däribland Sverige, ratificerade OECD:s mutkonvention 1997. Av dessa är Storbritannien det enda land som inte anammat den lagstiftning som följde med på köpet.

När nu även britterna ger en läpparnas bekännelse, är det något som prisas av USA. USA, som sedan 19 70-talets slut bedrivit ett korståg mot korruptionen, har ett starkt egenintresse att få med fler i hären. Att leva under hårdare mutlagar än konkurrentländerna kan upplevas som en nackdel för företag i hård internationell konkurrens.

Amerikanernas kamp

FCPA, Foreign Corrupt Practices Act, är det amerikanska flaggskeppet i kampen mot mutor. 1976 kom den första lagen som gör det straffbart att muta regeringstjänstemän i utlandet för att få tillstånd en affärsförbindelse. Med tiden har lagstiftningen skärpts. Senast skedde det förra året.

“USA trycker på för att Sverige ska lobba för en hårdare lagstiftning inom OECD och EU med syftet att stävja mutorna till utländska företag och tjänstemän”, bekräftar Torbjörn Lindhe, jurist vid IMM, Institutet mot mutor.

För två år sedan var det bara i USA som medborgare kunde ställas till svars för att ha mutat i utlandet. Sedan dess har 20 länder skaffat sig den sortens lagar, och 14 till är på att införa dem. Sverige följer med, tillsammans med länder som Österrike, Belgien, Kanada, Tyskland, Japan och Korea.

Sverige hade redan hunnit en bit på väg i kampen mot mutbrott, men OECD-konventionen har krävt ytterligare anpassning.

“Behöver ses över”

“En utvidgning av lagstiftningen har skett med anledning av konventionen. Lagen trädde i kraft den 1 juli 1999 och gäller exempelvis EU:s parlamentariker”, säger Torbjörn Lindhe, som ändå anser att hela regelverket behöver ses över.

Tidigare var det enligt svensk lag inte straffbart för svenska näringsidkare att muta utövare av offentliga funktioner i utlandet, exempelvis ministrar och parlamentsledamöter. Däremot fanns det redan tidigare straff för mutor mot privatanställda.

En hyggligt täckande lagstiftning har nu utvecklats kan tyckas. Men i själva verket finns det en hel räcka yttre omständigheter som måste uppfyllas för att en internationell mutaffär med svensk inblandning ska få rättsliga påföljder.

Enligt svensk lagstiftning gäller principen om så kallad dubbel straffbarhet vilket betyder att svensk domstol kan döma för mutbrott och bestickning utomlands, förutsatt att brottet är straffbart i det landet

I praktiken finns därmed ett hinder som gör den svenska lagen tandlös.

“Det krävs ett åtalsförordnande om brottet i landet i fråga, och i praktiken innebär det att man ser på de reella förhållanden i ett visst land”, säger Madeleine Leijonhufvud, ordförande i IMM och professor i straffrätt vid Stockholms universitet.

Ett annat hinder när det gäller mutor i näringslivet, är att arbetsgivaren måste vilja få saken prövad. Annars kan åklagaren inte gå vidare med förundersökning.

“Har mutbrottet utgått från Sverige men genomförts utomlands kan det också bli tänkbart att svensk lag gäller. Det är ytterst sällsynt med svenska domar vid brott utomlands”, säger Torbjörn Lindhe.

En annan intressant aspekt av den nyligen skärpta lagstiftningen är att skattemyndigheten själv avgör vad som är muta eller inte och numer inte beviljar avdrag i deklarationen. Tidigare var det, åtminstone teoretiskt, möjligt att göra avdrag för poster av typen “provisioner” i deklarationen.

“Av naturliga skäl är det sällan som något som liknar mutor redovisas i deklarationen”, säger Leif Gävert, enhetschef på Riksskatteverket, RSV. Han ser inte någon ljusning i sikte vad gäller förekomsten av svarta pengar, mutor och andra oegentligheter.

“Personligen ser jag konventionen mest som kosmetika. Det ser bra ut att en lag mot mutorna, men det kommer att fortsätta precis som det alltid har gjort”, spår han.

Antingen bakas mutorna in i produktionskostnaderna eller också betalas de med pengar som kommer från verksamhetens svarta del.

Svår statistik

Ett problem med svarta pengar i omlopp, liksom mutor, är att det är svårt att hitta tillförlitlig statistik.

Transparency International, TI, med säte i Tyskland, är den internationella organisationen mot mutor som försöker samla information. Organisationens statistik visar att i två tredjedelar av de undersökta länderna så är det troligare att mutor förekommer i affärsuppgörelser än att de inte gör det.

Om lejonparten av affärsuppgörelserna innehåller någon form av muta, kan man lugnt påstå att trenden hotar

de sunda marknadskrafterna och i förlängningen även demokratin, främst i utvecklingsländerna.

Gott rykte

Svenskarna har, liksom våra nordiska grannar, gott rykte internationellt. Vi är förhållandevis omutbara. Danmark toppar listan på 10, medan Sverige hamnar på delad tredje plats med 9,4. USA hamnar på 7,5 medan folkrika länder som Kina och Indien hamnar på 3,4 respektive 2,9.

Världsbanken har vid upprepade tillfällen betonat att korruption och mutor är ett av de största hoten mot ekonomisk tillväxt och nationalekonomer har visat att hög grad av korruption inverkar menligt på utländska direktinvesteringar.