Mystiken tätnar kring Biosensor

Utvecklingsbolaget Biosensor - som bland annat tillverkar utrustning för att upptäcka narkotika och sprängmedel - uppger i en presentation att svensk polis finns bland bolagets kunder. Det verkar inte stämma, enligt den granskning Nyhetsbyrån Direkt genomfört.

I presentationen, som enligt bolagets hemsida var vd:s presentationsmaterial på årsstämman den 14 maj i år, står att polis i Sverige tillhör bolagets kunder, en uppgift som inte fanns i motsvarande presentation på stämman i fjol.

Nyhetsbyrån Direkt har varit i kontakt med landets samtliga 21 polismyndigheter i landets lika många polisdistrikt och bett dessa att kontrollera om de har någon avtalsförbindelse med Biosensor avseende varor, tjänster eller samarbeten. Ingen av dessa myndigheter säger sig ha någon sådan förbindelse.

Enligt Biosensor har den eller de svenska polismyndigheter bolaget påstår att de har en affärsrelation med försett bolaget med munkavle.

På en direkt fråga anser sig Biosensors vd inte kunna uppge vilken eller vilka polismyndigheter det handlar om på grund av “konkurrens- och sekretesskäl”.

“Det är tyvärr så med den kundkategorin rent generellt, även de internationella poliser vi arbetar med. Man vill helt enkelt inte gärna avslöja vad man håller på med”, säger Biosensors vd Bengt Hagander till Nyhetsbyrån Direkt.

Enligt honom är det “undantagslöst” den svenska polisen som vill ha det på det sättet.

Rikspolisstyrelsens pressekreterare Elin Almqvist avfärdar Biosensors påstående om att svensk polis skulle ha belagt bolaget med munkavle:

“Så funkar det inte. Polisen lägger inte munkavle på några företag. Offentlighetsprincipen gäller”, säger Elin Almqvist till Direkt.

Alla svenska myndigheter måste rätta sig efter offentlighetsprincipen eftersom den följer av svensk grundlag. Det innebär att handlingar som förvaras hos, inkommit till eller upprättats hos en myndighet ska vara tillgängliga för var och en, det kan till exempel gälla ett avtal. Även Säpo måste rätta sig efter offentlighetsprincipen men har vissa undantag som står reglerade i sekretesslagen.

Nyhetsbyrån Direkt har utöver landets 21 länspolismyndigheter också varit i kontakt med Rikspolisstyrelsen, Rikskriminalpolisen, Säkerhetspolisen och Statens kriminaltekniska laboratorium SKL för att försöka ta reda på om de har några avtalsförbindelser med Biosensor. Inte heller någon av dessa myndigheter har några avtal med Biosensor. SKL ska vid något tillfälle ha agerat “bollplank” gentemot Biosensor men har inget avtal med bolaget.

Enhetschef Krister Hansén på Säkerhetspolisen har efter sekretessprövning lämnat följande information via e-post: “Säkerhetspolisen har inte påträffat några avtalsförbindelser med nämnda företag”.

Utöver detta har Direkt låtit polisens administrativa center i Linköping att söka efter Biosensor i sin leverantörsreskontra, från och med år 2000 och fram till och med i år. I denna reskontra finns uppgifter om samtliga utbetalningar som hanterats enligt normal faktureringsrutin och som gjorts från någon av Sveriges samtliga polismyndigheter, även mindre utbetalningar. Biosensor förekommer inte i denna förteckning.

I ett pressmeddelande som statliga utvecklings- och forskningsmyndigheten Vinnova publicerade i februari i år uppger Biosensors utvecklingschef Per Månsson att bolaget har ett samarbete med Stockholmspolisen. Det samarbetet vill Biosensors vd Bengt Hagander inte heller lämna några uppgifter om när Direkt frågar. Han hänvisar även i det fallet till “sekretess- och konkurrensskäl”. Stockholmspolisen avfärdar påståendet om sekretess.

“Skulle vi ha ett sådant här samarbete skulle vi ju inte ha någon som helst anledning att undanhålla information om det”, säger Ulf Göranzon som är presstalesman på Stockholmspolisen och som hört sig för bland några av de enheter som skulle kunna komma i fråga, bland annat Stockholmspolisens bombgrupp som även assisterar andra polismyndigheter i Sverige. Bombgrupperna i Göteborg och Malmö lämnar för övrigt samma besked via sina respektive presstalesmän.

Ulf Göranzon anser att det låter osannlikt att en lokal enhet inom Stockholmspolisen på eget initiativ skulle ha något samarbete med Biosensor men säger samtidigt att det är omöjligt att kontrollera med alla de upptänkliga underavdelningar som finns utan att veta mer.

Enligt Ann Lindberg Jörnstedt som är chef för regionala trafikenheten i Stockholms län – en enhet som skulle kunna ha en relation till Biosensor – har de inget samarbete med bolaget.

“Nej, men vi har fått utrustningen förevisad, det är kanske det de menar”, säger Ann Lindberg Jörnstedt till Direkt.

Enheten har inte heller genomfört några tester av utrustningen. Det beror enligt Ann Lindberg Jörnstedt på att Rikspolisstyrelsen gjort bedömningen att Biosensors narkotikadetekteringsutrustning inte går att använda i polisens arbete på grund av de lagbestämmelser som finns om kroppsbesiktning.

I ett prospekt inför Biosensors nyemission 2007 uppger Biosensor att polisen i Sverige testat bolagets narkotikadetekteringsutrustning under 2006.

Det här är inte första gången Biosensor lämnar otydlig information. Häromveckan kunde Nyhetsbyrån Direkt avslöja att bolaget lämnat felaktiga uppgifter om ett sameuropeiskt trafiksäkerhetsprojekt bolaget ingår i.

Biosensors vd Bengt Hagander har fått flera möjligheter att höra av sig och lämna synpunkter på innehållet i ovanstående text, en möjlighet han valt att inte utnyttja.

nullnullnullnull

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.