När världens elefanter dansar

Tusen storföretags-VD:ar och 40 statschefer oroade sig förvärlden i ett kallt Davos.

Var lurar nästa fara? Hur ska vi hantera globaliteten? Det varfrågor som luftades när världens ekonomiska och politiska jetsetträffades till årets World Economic Forum i Davos i schweiziskaAlperna. Där fanns tusen VD:ar för företag som omsätter minst 8miljarder kronor, 300 politiska ledare, 40 statschefer och 300vetenskapsmän och akademiker.Redan första dagen föll 1,5 meter snö, det var 25 grader kalltoch elefanterna fick ta sig dit med tåg istället för helikopteroch stå i kö i kylan för att passera säkerhetskontrollen.Och Wall Street Journal, som intensivbevakade arrangemanget,konstaterade fyndigt att Davos under detta möte är platsen därde rika och berömda blir behandlade som alla andra.

Hyperekonomiskt

Arrangörernas tema för årets möte var ansvarsfull globalitet.Men vad betyder egentligen globalitet?, frågade sig många och enviss intellektuell möda ägnades åt det nya begreppet. Det är enmetafor för den dygnet-runt-sammanlänkade hyperekonomiska världvi lever i, sa Daniel Yergin, en av författarna tillbästsäljaren Commanding Heights (finns på svenska somKommandohöjderna) om efterkrigstidens kapitalism.Denna nya värld oroade många efter de många härdsmältorna påvärldens nya marknader. Bland de oroade var den amerikanskefinansministern Robert Rubin. Men det är världen som måsteanpassa sig, inte de finansiella systemen. Viktigast av allt äratt regeringar måste ges incitament och uppmuntran att förasundare ekonomisk politik.

Ingen idé att varna

Robert Rubin avfärdade idén med ett early-warning-system somslår larm när finansiella kriser hotar. Ingenting under mina 26år på Wall Street eller mina sex år i regeringen säger att detskulle gå att åstadkomma en sådan förutsägande kapacitet som ensär i närheten av att vara pålitlig. I själva verket skulle ettsådant system i sig själv skapa den instabilitet – och till ochmed panik – som det är avsett att förhindra.Nå, vilka faror är det då som oroar för tillfället? Ja, inte ärdet Kina i varje fall. Den omtalade devalveringen dröjer, om denkommer. Och kommer den, sker det i steg. Nej, då är denupptrissade amerikanska aktiemarknaden ett betydligt större hotmot friden i den ekonomiska världen. Om det kommer en korrektioni USA, kan den sätta punkt för den vid det här laget sju årlånga tillväxtboomen.

P/e-talen är inte problemet. Det är att vinstförväntningarna ärfullständigt orealistiska med tanke på all deflation vi har, saEdward Yardini, chefekonom på Deutsche Bank Securities.Andra svaga punkter som nämndes var år 2000, Ryssland, Europa,de oljeproducerande länderna och handelskrig.2000-problematiken oroar därför att just-in-time-logistiken ärså spridd och så sårbar. Även problem i den databeroendeenergisektorn kan få stora spridningseffekter, trodde RobertHormats, vice ordförande i Goldman Sachs International.Sammanfaller 2000-problem med en konjunkturnedgång, kan dennaförstärkas.Den ryska faran är kanske inte ekonomisk, eftersom det är frågaom en liten ekonomi. Men de säkerhetspolitiska effekterna kanbli otäcka om politiken spårar ur i egocentrisk, nationalistiskriktning.En stärkt euro kan skada vissa länder med mycket export. Mestsårbara är de Central- och Östeuropeiska länderna, som kopplatsina valutor till euron, hävdade EMU-experten Daniel Gros påtänktanken CEPS i Bryssel.Många av de oljeproducerande länderna är så beroende av oljanatt man kan förutse ekonomiska, sociala och politiska problem omoljepriset fortsätter att vara lågt under lång tid.

Spänningar

Risken för handelskrig är inget spöke. Det finns redan starkaspänningar mellan USA och EU. Och det kan komma att hetta tilläven mellan USA och Japan när USA vill minska sitthandelsunderskott med Japan.Eurons entré på arenan var ett annat hett ämne. Och det ärslående, skrev Wall Street Journal, hur snabbt eurons ankomsthar ändrat den psykologiska balansen mellan Europa och USA.Euron har givit européer av alla sorter en ny självsäkerhet ochen känsla av att ha en viktig roll.Några tyckte sig ana att Europa och USA glider allt mer isärsedan den gemensamma fienden – kommunismen – försvann och atteuron förstärker den trenden.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.