Nordea: Konjunkturen hänger på en skör tråd

Sverige står inför en ekonomisk prövning som är större än på länge. Det skriver Nordea i sin senaste konjunkturprognos.
Annika Winsth, chefsekonom Nordea Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT och essica Gow / TT

Även om läget i den svenska ekonomin är det starkast på många år ändras nu tillväxtförutsättningarna då hög inflation och snabba räntehöjningar tar kraft från konjunkturen. Det skriver Nordea i sin senaste konjunkturrapport.

Den expansiva penningpolitiken har lett till ett högt efterfrågetryck som tillsammans med utbudschocker, pandemi och kriget i Ukraina lett till skyhög inflation, menar banken. Den höga inflationen har nu fått centralbankerna att göra en u-sväng och signalera kraftiga åtstramningar. Risken är dock stor att inflationstrycket gör så att centralbankerna nu behöver ta i mer än vad som är lämpligt rent konjunkturellt.

”Räntekänsligheten är stor samtidigt som Riksbanken förväntas höja reporäntan med sammanlagt 1,25 procentenheter till i början av nästa år. Det fördubblar räntekostnaderna för många och får hushållen att hålla hårt i plånboken. Bostadspriserna faller med 10% från topp till botten och tillväxten i hushållens konsumtion stannar av. Bostadsbyggandet har redan toppat och minskar kraftigt nästa år. Trots offentliga investeringsbehov förblir därmed de totala investeringarna oförändrade. BNP-tillväxten stannar på mediokra 1% nästa år”, säger Annika Winsth, Nordeas chefekonom.

Pandemi och krig har långtgående konsekvenser för konjunkturen

Vidare skriver banken att ekonomierna i den bästa av världar kyls av och att nedgången stannar vid en önskvärd avmattning under nästa år. I ett sämre scenario krävs dock större åtstramningar för att få bukt med inflationen, vilket innebär att en djupare nedgång eller kris inte går att undvika.

SEB: Börsförutsättningarna har alltmer kommit att likna pessimistens julafton

De ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin är något som världen kan behöva dras med under lång tid framöver, skriver banken. Kinas pågående nedstängningar oroar också liksom följdeffekterna påverkar världshandeln, bristen på insatsvaror och fraktpriser negativt. Dessutom lär följdeffekterna av kriget i Ukraina även de bestå under lång tid, med långsgående sanktioner.

”Konjunkturen hänger på en skör tråd – frågan är hur mycket högre räntor ekonomierna tål”, skriver Nordea i rapporten.

Riksbanken höjer räntan vid varje räntebesked

Riksbanken höjde räntan för första gången på 8 år i april och Nordea räknar med flera räntehöjningar i år och en gång i början av 2023.  Även om Riksbanken inte kan göra så mycket åt höga prisökningar i närtid vill man säkerställa att inflationen faller tillbaka nära inflationsmålet på något års sikt.

”Flera centralbanker agerar framtungt och vi räknar med att Riksbanken höjer räntan vid varje räntebesked till februari nästa år”, säger Annika Winsth.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.