Nya pensionssystemet: Heja PPM!!!

Den mest omskrivna och debatterade delen av de nyapensionssystemet är utan tvivel att 2,5 procent av lönen kallaspremiepension och sparas i fonder, administrerat av den nyapremiepensionsmyndigheten (PPM).Fondbranschen blev först överlycklig över att få tjäna pengar pådet obligatoriska statliga pensionssparandet. Men lyckanövergick i ilska när politikerna insåg att stora kunder kankräva stora rabatter.

Dåliga delar

Visst finns det delar i det nya pensionssystemet som är dåliga,men till dessa hör inte att PPM kräver avgiftsrabatter. Attstaten skulle betala samma pris för fondförvaltning som ensmåsparare, trots att staten hjälper till med stora delar avadministrationen, vore bara dumt.Ändå är det inte bara företrädare för fondbranschen (somsjälvklart vill slippa ge rabatt, se Ilska och krokodiltårar i7/1999) utan även andra som kritiserar rabatterna. Till exempelkallar professor Bo Södersten avgiftsrabatterna för byråkratisktöversitteri av sällan skådat slag på DN Debatt i lördags. Hanverkar inte känna till att privata företag som förmedlar andrasfonder normalt begär återbetalning av en del av fondernasförvaltningsavgifter, vilket i branschen kallas kick-backs. Detgör till exempel Skandia Link.Bo Södersten påstår att den som sparar 500 kronor per månad i 30år i en fond med en avgift på en procent betalar en årlig avgiftom 60 kronor. Men eftersom kapitalet hela tiden växer så ärsanningen, om den årliga avkastningen blir 8 procent, attförvaltningsavgiften i snitt blir 2.283 kronor per år.Bo Söderstens felräkning beror på att han inte förstårskillnaden mellan köpavgifter (som de flesta svenska fondbolaghar tagit bort och som inte är tillåtna hos PPM) och årligaförvaltningsavgifter (som är fondbolagens huvudsakliga intäktoch de som PPM:s avgiftsrabatter gäller).

Enhetlig återbäring

PPM har valt att kräva större procentuell rabatt ju mer pengarsom PPM sätter in i en fond. Däremot återbetalas rabatterna iform av en enhetlig återbäring, i procent av sparat kapital. Detär administrativt betydligt enklare än om rabatterna skahanteras individuellt, men framför allt är det bra att individeninte kan påverka rabattens storlek, eftersom det ger incitamentatt välja fond precis som vanligt. Därmed hamnar fokus påfondernas förväntade avkastning, risknivå och ordinarieavgifter. Det stimulerar en sund konkurrens i fondbranschen.De fondbolag som räknar med att få stora marknadsandelar skulledäremot föredra individuella rabatter. Då skulle de kunnaanvända det faktum att de tvingas ge stora rabatter som argumentför att locka ytterligare sparare.

Luras

Fondbolagens Förening påstår på DN Debatt den 14 april attrabattsystemet lurar folk att välja räntefonder, och därmedlägre avkastning. De jämfören räntefond som kostar 0,3 procent per år (billigast påmarknaden) med en aktiefond som kostar 1,5 procent (något översnittet) och menar att det är vilseledande att båda ger likastor rabatt till spararen.Men för det första kommer spararna även att vara medvetna omskillnader i förväntad avkastning och risk. För det andra finnsdet inte några absoluta kostnadsskäl som motiverar högreavgifter för aktiefonder. Att spå framtida aktiekurser är intesvårare än att spå framtida förändringar i räntekurvan, så attman kan välja obligationer med bästa löptid. Förklaringen tillatt räntefonder normalt har lägre avgifter är istället atträntefonder har tydlig konkurrens från obligationer ochbankkonton.

FOTNOT: Se även tidigare artiklar: Utnyttja systemet 49/98, Rimligarabatter 49/98 och Vårt nya fondkasino 7/99.

BILDTEXT: PPM:s chef Hans Jacobsson måste värja sig mot en hel delokunniga påhopp.