Nytt, hett Java

Vilka IT-fenomen kommer att dominera i framtiden? Det är förståsen helt omöjlig fråga att svara på, men inte desto mindresysselsätter den oräkneliga IT-analytiker, företagsstrateger ochinköpschefer. Många av dem känner sig kallade att förutspå nästastora trend; några av dem får säkert rätt.Men innan man litar alltför mycket på profetiorna omIT-framtiden bör man nog titta lite i backspegeln. Historienvisar att utvecklingen ofta tar helt oväntade vägar. Ett nyttigtexempel är en av de senaste årens kometer på IT-himlen:programspråket Java.Java praktiskt taget föddes som stjärna 1994/1995. Framtaget avhårdvarujätten Sun, och anammat av internetfenomenet Netscape,spåddes Java revolutionera datoranvändandet inom loppet av någrafå år. Det stora användningsområdet skulle vara java-applets -små program, skrivna i Java, som kunde laddas ned av vem somhelst, till vilken dator som helst och göra vad som helst.Javavisionärerna (som var många på den tiden) såg framför sigordbehandlings- och kalkylprogram som dök upp i användarnasdatorer med ett enda klick. Därmed skulle de krångligainstallationsprogrammens tid vara förbi.

Bruten dominans

Och absolut viktigast (detta var visionärerna framför alltöverens om): Microsofts dominans på PC-området skulle varabruten. Javas stora finess var nämligen att programmen fungeradepå alla datorer, och inte bara på MicrosoftmärktaWindowsdatorer.Av detta blev det en tumme. Visst finns det åtskilligaJava-applets på världens internetsidor, men de allra flesta ärytterst specialiserade (se t.ex. aktiegraferna på Affärsvärldensinternetsidor, www.afv.se). Några ordbehandlingsprogram etc.finns ännu inte, trots en del ambitiösa försök.Java hade nämligen en del nackdelar: det tog för lång tid attladda ned större program, de fungerade olika (och ofta intealls) på olika datorer, de gick för långsamt när de väl startadem.m. Följaktligen dödförklarades Java raskt, eftersom visionenhade visat sig vara så i grunden fel.Men under tiden har Java, nästan helt utan den första tidensuppståndelse i media, gjort succé på ett helt annat område. Istället för att användas för små enkla program i enkla datorerhar Java blivit ett favoritverktyg i de kraftfullaserverdatorerna. Affärssystem, avancerade databaser,internetservrar med mera har formligen invaderats avJavatillämpningar.Alla de stora leverantörerna av serversystem försöker nuövertrumfa varandra med sitt stöd för Java. Jättar som IBM ochOracle satsar stort och brett på att Java tar över iserverdatorerna (enda undantaget här är Microsoft, som verkartro på Javaspråkets framtid vartannat år). Och en mängd nyaJavaprodukter för serverdatorer ser samtidigt dagens ljus.

Lätt för att prata

Hur kan då detta komma sig? De flesta av de fördelar som Javapåstods ha i början är lika viktiga på servern (att det går attflytta program mellan datorer av olika märke, etc.). Men framförallt är det jämförelsevis enkelt att skriva program i Java, ochdet är lätt att få olika Javaprogram att prata med varandra.Därmed passar det perfekt i serverdatorerna, som använderkomplicerade system av program som måste kommunicera medvarandra.En annan obestridlig fördel är att det numera finns gott omprogrammerare som behärskar Java – ironiskt nog tack vare denförsta och alltså i sig rätt misslyckade Java-vågen

Stora investeringar

Server-Java skördar också andra frukter av den första hysterin.Det finns numera en stor mängd utvecklingsverktyg förJavaprogrammerare att använda. Och, än viktigare, stora summorhar investerats i Javamaskiner, speciella program som behövs föratt köra andra Javaprogram och som avgör hur snabba, effektivaoch säkra de blir.Ursprungsföretaget Sun utlovade redan för ett par år sedan endramatiskt mycket snabbare Javamaskin, kallad Hotspot, som engång för alla skulle göra Java minst lika effektivt som allaandra programspråk. Detta visade sig dock vara betydligtbesvärligare än man trott från början, så det dröjde ända tillför en dryg vecka sedan innan Hotspot kunde presenteras förvärlden.Javas förändring under tiden har förstås också påverkat Sun.Hotspot presenteras därför numera som enbart för serverdatorer,fjärran de ursprungliga planerna. Utvecklingen på det härområdet går dessutom så snabbt att Hotspot knappast är någonrevolution längre. Den är visserligen många gånger snabbare äntvå år gamla Javamaskiner, men inte jämfört med dagens bästa.Främsta Java-entusiasten (vid sidan av Sun), IBM, var dessutomofin nog att presentera en egen, ny Javamaskin ett par veckorföre Hotspot, vilket verkar ha fått Sun att brådstörtat bestämmasig för att ge bort sin nyutvecklade stjärna. EnligtAffärsvärldens tester är det faktiskt också IBM som förögonblicket håller fartrekordet i Javavärlden.Vad kan man då lära sig av det märkliga Java-äventyret? Förstoch främst att inte sätta alltför stor tilltro till storvulnavisioner på IT-området. Revolutioner händer ytterst sällan, ochutfaller nästan aldrig som upphovsmännen tänkt sig.Men minst lika viktigt är kanske det till synes helt omvända:Underskatta inte den drivkraft som ändå finns i visionerna. Omtillräckligt många tror att det är värt att lära sig hur man skaanvända något kommer de att komma på något att använda dettatill (även om det inte stämmer med ursprungsvisionen). Ett bra,aktuellt exempel är datalagringsstandarden XML, som väl intehittills har nått upp till de förhoppningar som ställts på den.Men eftersom så många försöker hitta användningar för den kommersäkert några att lyckas.

En annan historia

Vad händer då med Java framöver? Segertåget i datarummen lärsäkert fortsätta. Och den ursprungliga visionen lever ocksåvidare, i något modifierad tappning. Nu hoppas Sun (och mångaandra) att Java ska bli stort även i de riktigt småsammanhangen: som gemensam nämnare i allt från smarta kort tillmobiltelefoner. Men om det verkligen blir så är en helt annanhistoria