Ofattbart att stoppa blankning

Blankning på den svenska börsen kan fortsätta. Det lämnar fältet fritt för utländska hedgefonder att få svenska finansaktier på fall.

Beskedet från amerikanska och brittiska finansmyndigheter att blankning av aktier i minst 799 finansiella företag(läs listan på banker, försäkringsbolag och mäklarfirmor här)stoppas gör att ett av de främsta vapnen för spekulativt lagda hedgefonder desarmeras.

I USA och Storbritannien vill säga.

För om ett förbud införs i de två länder som drabbats värst av den finansiella härdsmältan kan hedgefonderna, som bidragit till kollapsen av flera banker, enkelt flytta sin verksamhet till andra länder.

– Den möjligheten finns att aktiviteten flyttar, konstaterar Mattias Olander, chef för Finansinspektionens avdelning för marknadstillsyn.

Inspektionen har emellertid inga planer på att stoppa blankningsaffärer på den svenska börsen. De problem som drabbat de amerikanska och brittiska finansiella marknaderna anses inte ha bäring på svenska förhållanden, vilket är ett annat sätt att säga att svenska banker antas stå på starkare grund än amerikanska jättar som Morgan Stanley och Goldman Sachs.

Inte heller från regeringskansliet kommer några förbudsinitiativ:

– Vi ser ingen anledning att ingripa. Det är Finansinspektionens sak att följa utvecklingen, säger Urban Karlström, statssekreterare för finansmarknadsfrågor på Finansdepartementet.

Beskedet om de angloamerikanska blankningsförbuden möts alltså med misstro bland svenska myndigheter. Samma typ av reaktioner kommer också från den svenska aktiemarknaden.

Tvivlen pendlar från allt till hur ett förbud ska kunna upprätthållas till frågan om ett förbud verkligen kan fungera – stoppar det verkligen kursfall? En som inte tror det är finansanalytikern Peter Malmqvist:

– Jag tycker det är ofattbart att de gör så här och jag är själv väldigt överraskad. Det är en väldigt konstig inställning från myndigheterna, säger han.

Samtidigt säger han att den finansturbulens som nu pågår är den värsta han har upplevt:

– Så om man nu försöker kasta sig över åtgärder som inte kostar så mycket pengar att genomföra så har jag trots allt någon sorts liten förståelse för att de gör det här, säger han.

Men att ett blankningsförbud skulle fungera som broms i tider av kursfall tror han inte. När blankning förbjöds i de båda bostadslåneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac i somras gav det bara en kortsiktig kursuppgång. Därefter accelererade raset som slutade i de båda bolånejättarnas förstatligande i början av september.

– Blankning är en utpräglad kortsiktig strategi. I det perspektivet har ett förbud säkert betydelse om du vill köpa dig tid. Men att det skulle hjälpa ens i ett månadsperspektiv har jag svårt att se. Verkligheten tränger sig på inom en vecka, säger Peter Malmqvist.

I Sverige rasade en debatt om blankningsförbud under förra lågkonjunkturen. Då kritiserade företagsledare i Kinnevikgruppen, bland annat Tele2-chefen Lars-Johan Jarnheimer, företeelsen. Han fick medhåll av Michael Treschow, ordförande för den svårt pressade Ericssonkoncernen.

Motståndare till blankning brukar måla upp blankare som mer ”fula” än investerare som bara säljer sina aktier.

Förespråkare för blankning brukar argumentera för att blankning är ett smörjmedel i ekonomin och en fullt normal placeringsstrategi.

När amerikanska myndigheter nu i praktiken ingriper i prissättningen på aktiemarknaden genom att vrida blankar-vapnet ur händerna på hedgefonderna är det ett märkligt beteende också ur ett annat perspektiv. Just de nu drabbade bankerna och mäklarfirmorna har genom åren tjänat ofantliga summor på att tillhandahålla infrastruktur för just blankare. Men när vapnet kom att vändas mot dem själva – då ”räddas” de av brittiska och amerikanska myndigheter.

Tillåtet sedan 1992

Blankning tilläts i Sverige först 1992. Innan dess var det förbjudet. Att blanka en aktie innebär i normalfallet att någon lånar aktier, av till exempel en stor fond, och säljer dem i hopp om att kursen ska falla. När kursen sedan har fallit köps aktierna tillbaka över marknaden och lämnas tillbaka till fonden. Blankaren tar mellanskillnaden och fonden får en liten ersättning.

nullnullnull

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.