Palladium/Platina: Prisrekorden ryker

I skogarna i norra Finland vandrar i dessa dagar en handfull män omkring med instrument som i bästa fall kan berätta om förekomsten av metallhaltiga malmer. De är utsända av det Uppsalabaserade prospekteringsföretaget Nan (North Atlantic Natural Resources AB). Målet är att undersöka det 700 kvadratkilometer stora Koillismaa-området. Redan om någon månad ska de första provborrningarna göras. I storleksordningen 100-150 hål ska borras under det närmaste året och förhoppningen är att ett dagbrott ska vara i drift om två-tre år.

Osannolik utveckling

I första hand är jakten, som inleddes för en månad sedan, inriktad på palladium och platina, metaller som haft en osannolik prisutveckling under det senaste året. Priset på palladium ligger i storleksordningen 750 dollar per uns, motsvarande 225 kronor per gram, nästan tre gånger guldpriset.

För att förstå det nyväckta intresset för dessa sällsynta metaller får man studera prisutvecklingen några år tillbaka. Under många år skuggade platinapriset, som mest förknippades med juvelerarbranschen, guldets upp- och nedgångar. Priset pendlade runt 400 dollar per uns samtidigt som palladium betalades till ungefär 150 dollar per uns. Sedan 1996 har priserna på palladium stigit så att metallen nu är nästan dubbelt så dyr som platina.

Politiska förvecklingar

Under det senaste året beror prisutvecklingen till en del på ökad efterfrågan men främst på politiska förvecklingar i Ryssland, där sibiriska Norilsk är världens största producent av palladium. Flera råvarubedömare tror att den ryska hanteringen, bland annat utdragna processer för att få exportlicenser, är ett försök att hålla priserna uppe:

“Efterfrågan har ökat men huvudproblemet är den oförutsägbara utvecklingen av den ryska exporten, vilket bland annat beror på de ryska exportlicensrestriktionerna”, säger den brittiske geologen Phillip Crowson. “Efterfrågan översteg tillgången under 1999 och underskottet har hållit i sig under 2000. Den allmänna uppfattningen är ändå att priserna kommer att falla tillbaka när ryssarna släpper fram mer material”.

När efterfrågan samtidigt ökar kraftigt har det lett till ett rejält genomslag på priset. Under de senaste sex åren har efterfrågan på palladium fördubblats och bara under 1999 ökade bilindustrins inköp av palladium med 20 procent, en utveckling som väntas hålla i sig i år.

Det är alltså just bilindustrin, och tillverkarnas behov av att rena bilavgaser, som driver på efterfrågan. Under 1980-talet var det i huvudsak platina som användes i katalysatorer. Dieselavgaser kräver platina, men i mitten av 1990-talet gjordes ett tekniskt genombrott och det blev möjligt att också använda palladium som katalysator för att rena bensindrivna bilars avgaser. Palladium har dessutom bättre egenskaper eftersom materialet “tänder” reningsprocessen vid lägre temperaturer.

Fler länder

I takt med att allt fler länder skärper avgaskraven måste fler och fler bilar förses med katalysatorer. Produktion finns bland annat i Karlskoga där det tyska företaget Degussa, numer dmc2, tillverkar katalysatorer till cirka 750.000 bilar årligen. Hit har bolaget förlagt den mest kritiska fasen, där katalysatorernas invändiga bikakestruktur doppas i en ädelmetallspetsad välling. Moderna personbilskatalysatorer innehåller bara 1-3 gram av ädelmetallerna, vilket betyder att årstakten i förbrukningen av palladium för avgasrening för närvarande är cirka 182 ton. Det motsvarar ungefär tre fjärdedelar av världsproduktionen 1999, enligt brittiska Johnson

Matthey, som driver en marknadsplats för ädelmetaller och dessutom är ett av de tre företag som dominerar marknaden för katalysatorer.

Ökad produktion

Den ökade efterfrågan till trots bedömer geologer inte att det ska uppstå någon verklig brist på vare sig katalysatorer eller palladium. Det höga marknadspriset gör att nya prospekteringar pågår, exempelvis av Nan i Finland. Priserna kommer därför sannolikt att falla så småningom.

Samtidigt försöker bilindustrin finna alternativ till de dyra ädelmetallerna. Hittills har dock andra metaller visat sig ha sämre effektivitet.

Balans väntas

Och om några år, när all världens nytillverkade personbilar, för närvarande cirka 35 miljoner årligen, kan behöva avgasrening inträder så småningom en balans när skrotade katalysatorer återvinns. Redan återvinns en stor del av ädelmetallerna i de katalysatorer som skrotas. Men till dess att priserna faller tillbaka får företag som Volvo finna sig i att betala mer för ädelmetallerna. Det handlar om belopp i storleksordningen 100-200 kronor per bil, vilket för just Volvo betyder 40-80 miljoner kronor årligen.