Passiv förvaltning utmanar

Folkmassans röst, vox populi, bör tas på allvar vid gissningstävlingar. Så även inom fondförvaltning.
Passiv förvaltning utmanar - johan-bogle-affarsvarlden-700_binary_6875835.png

Tidigt 1900-tal besöker den brittiske statistikern Francis Galton en tävling där deltagarna ska gissa rätt vikt på en oxe. Oxen visas upp. Deltagarna gissar. Djuret vägs sedan noggrant. Någon eller några oxgissare vann förstås pris i tävlingen.

Men vad Galton egentligen studerade var spridningen på oxgissningarna runt det rätta utfallet. Deltagarmassans kollektiva snittgissning var överlägsen den absoluta majoriteten av deltagarna på individnivå.

Samma samband håller i dagens stora gissningsmarknader: börserna. När tillräckligt många deltagare vill gissa rätt så uppstår marknadseffektivitet.

Enskilda börsaktörer skaffar sig tillfälliga konkurrensfördelar som kan slå snittet, genom bättre investeringsprocesser, erfarenhet eller kanske till och med insiderinformation. Andra har tur. Men i långa loppet blir dagens konkurrensfördel allmängods, och enskilda investerare har över tid svårt att ligga steget före massan.

Spararna vill allra helst ha överavkastning, positiv alfa, givet en viss mängd marknadsrisk, beta. Problemet är bara att ett stort antal empiriska studier visar att aktiva aktiefondförvaltare, som grupp, genererar negativ alfa efter dragna fondavgifter.

Aktiva fondproffs är alltså inte olika Galtons oxgissare när de mäts mot marknadens genomsnitt. Försöken att gissa rätt blir över tid mer eller mindre värdeförstörande.

För USA-marknaden har indexleverantören Standard & Poor’s börjat redovisa hur flertalet överpresterande aktiva fonder under tidigare mätperiod blir till underpresterare i efterföljande mätperiod, ett resultat som länge varit känt inom den akademiska världen. Att vara topprankad på en historisk riskjusterad överavkastning betyder alltså inte att man är framtidens vinnare.

Även Fondsverige har under lång tid kunnat sälja underpresterande aktiva fonder till höga avgifter, men nu pågår en fridfull passiv fondrevolution globalt. Den lovar bättring för Sveriges fondsparare, och den kommer att omkullkasta vinstförutsättningarna för många av förvaltningsuppläggen som det svenska fondetablissemanget erbjuder i dag.

Fotnot: Affärsvärlden samarbetar med Lundmark & Co Fondförvaltning kring Affärsvärldenfonden, en aktiv aktiefond med Sverige- och Nordeninriktning. Journalisten Johan Eklund, som skrivit den här artikeln, är anställd på Affärsvärlden men arbetar inte med Affärsvärldenfonden.

Ovanstående utdrag baseras på inledningen av analysreportaget i Affärsvärlden 40/2017. Där redogörs för varför och hur passiv fondförvaltning nu snabbt målar om kartan för fondbranschen.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.