Pessimistens guide till börsåret 2017
När nyhetsbyrån gjorde Pessimist Guide inför 2016 varnade man för att Donald Trump skulle ta makten och att Storbritannien skulle lämna EU. Det som då tycktes osannolikt blev, med facit i hand, verklighet.
Nu har Bloomberg återigen gjort en pessimistisk guide inför 2017. Det här är i stora drag vad nyhetsbyrån varnar för.
1. Ganska snart efter installationen av Donald Trump som ny president är smekmånaden över. Proteströrelser som Black Lives Matter, före detta Occupy Wall Street-aktivister och collegestudenter börjar formera sig i nya aktioner. Motståndet växer sig starkast i Kalifornien där miljardärer som Elon Musk och Sheryl Sandberg går samman i en allians mot Trump. Detta leder i sin tur till splittringar i kongressen. På börsen går banker, stålbolag och säkerhetsbolag uppåt de inledande månaderna. Ganska snart börjar obligationsräntorna stiga och teknikjättar som Apple, Facebook och Google tar stryk när kampen mellan teknikmiljardärerna och Trump eskalerar.
2. Trumps isolationspolitik och Vladimir Putins angrepp tvingar Tysklands förbundskansler Angela Merkel till ett svårt val: att leda en militär upprustning mot Ryssland eller att sluta en överenskommelse med Putin om inflytandesfärer i Östeuropa. Ryssland tar tillbaka sina utstationerade stridsplan och i utbyte erkänner Trump och Merkel Rysslands inflytande i Ukraina, Vitryssland och Syrien. Uppgörelsen får rubeln att rusa när Ryssland åter har blivit en stormakt. Förlorarna blir försvarsbolagen.
3. Ett handelskrig bryter ut mellan USA och Kina. Trump inför kraftiga tullavgifter på kinesiska varor och Kina svarar med att devalvera yuanen, blockera Iphone-försäljningen och avbeställa Boeing-ordrar. USA:s politiska manöver skapar splittring i Kinas kommunistparti över hur man ska hantera den skuldtyngda ekonomin. Det leder till den djupaste recessionen i Kinas moderna historia. Småbolagen på Russell 2000 index stiger på förväntningar om tullavgifter medan en valutakris likt den som inträffade 1997 inleds i Asien.
4. USA lämnar Nato och FN. Islamiska staten utnyttjar läget till att radikalisera Centralasien. Rädslan av att inte ha skydd från USA ökar i Saudiarabien och Japan som börjar tillverka egna kärnvapen. Nordkorea chockar världen genom att avfyra sina kärnvapenmissiler mot USA:s västkust. Händelserna tvingar Trump att be Kina om hjälp att tackla Nordkorea. Försvarsbolagen rusar på börsen och asiatiska aktier faller efter flykt till säkrare hamnar som statsobligationer och guld.
5. Populisterna skördar framgångar i Europa. Marine Le Pen tar makten i Frankrike, Beppe Grillos femstjärnerörelsen i Italien och Merkel förlorar i Tysklands val. Frihandelsavtal bryts och länder väljer att lämna eurosamarbetet och EU. Oroligheterna i Grekland blossar upp igen och den här gången finns inga nödlån till hands. Den europeiska valutan drabbas hårt.
6. Wikileaks avslöjar att teknikjättar samlat in data till USA:s regering från smarta telefoner och elektroniska hem. Statligt anställda hackare skapar panik när de stänger ned elkraftverk, självkörande bilar med mera. Ett cyberkrig bryter ut mellan världens stormakter.
7. När Trump tar sin hand från Kuba allierar sig landet med Ryssland och Kina. Ryssland öppnar återigen en militärbas på Kuba och det slår hårt mot turismen och framförallt kryssningsbolagen.
8. USA lämnar Nafta, inför höga tullar gentemot Mexiko och höjer skatten på mexikaner som arbetar i USA. Pengarna finansierar bygget av muren mot Mexiko som går in i en djup recession. Massdeportationer av mexikaner till hemlandet skapar stor arbetslöshet i Mexiko och många tvingas arbeta i droghandeln. Vänsterpopulisten Manuel Lopez Obrador tar makten och förstatligar alla oljetillgångar.
9. Jemen förvandlas till Saudiarabiens Vietnam, skatterna höjs och folkets missnöje växer när levnadsstandarden försämras. Iran får ökat inflytande i regionen och shiamuslimerna går framåt i Irak och Syrien. En statskupp äger rum i Saudiarabien och den sittande kungafamiljen. USA befattar sig inte längre med Mellanöstern och ett krig bryter ut mellan Iran och Saudiarabien. Kriget slår hårt mot oljeexporten i området och oljepriset rusar.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.