Räntor & valutor: Inflationshotet är tillbaka

Helt plötsligt är inflationsrädslan högst påtaglig igen.Uppgiften om att de amerikanska konsumentpriserna steg med 0,7procent i april fick de amerikanska långräntorna att stigakraftigt. Tioårsräntan steg med drygt 0,2 procentenheter på endag. Dagen innan hade de visserligen fallit med nästan likamycket, så sett över några dagar var uppgången inte likaanmärkningsvärd. Men det är uppenbart att de finansiellamarknaderna är mycket nervösa. Kanske har de som vanligtmissbedömt kraften i den ränteuppgång som verkar vara på gång.Även i Sverige och EMU-länderna steg räntorna i fredags, dockinte lika mycket som de amerikanska. Men om man tittar litetlängre bakåt ser trenden ändå ut att ha vänt tydligt uppåt. Densvenska tioårsräntan har stigit med nästan en halv procent sedanden sista april och med nästan 0,7 procentenheter sedan botten islutet av januari. Den amerikanska tioårsräntan har stigit medungefär en procentenhet sedan i januari.

Och det är redan åtminstone en betydligt snabbare uppgång änväntat. I början av maj, när tioårsräntan låg på 4,2 procent,var genomsnittsprognosen enligt Reuters ränteenkät att densvenska tioårsräntan bara skulle stiga med några enstakahundradels procentenheter de följande tre månaderna och till 4,5procent på tolv månader. Sedan dess har räntorna stigit kraftigtoch i måndags eftermiddag slutade tioårsräntan på 4,6 procent.Som vanligt ser prognoserna ut att ha varit alldeles förförsiktiga. Just nu är det den amerikanska utvecklingen som är avgörande.Både i Sverige och EMU-länderna har inflationen förmodligenbottnat, men den kommer ju från lägre nivåer. Högre arbetslöshetoch svagare konjunktur innebär också att inflationsrisken är meravlägsen. Men om den amerikanska inflationen tar fart lär det fåföljder även för oss.

Men signalerna från den amerikanska ekonomin är allt annat änentydiga. Å ena sidan framstår teorierna om en ny era, där högretillväxt går att förena med låg inflation, som allt mertrovärdiga. Å andra sidan kan prisökningarna i april tyda på attinflationen till slut nu verkligen är på väg uppåt. Vissa kanskeredan har börjat fundera på om de trodde litet väl mycket påtalet om en ny era.Vad ska man tro? Den amerikanska produktiviteten har nu ökatrelativt snabbt under så pass lång tid att det börjar bli dagsatt ta teorierna om att något mer grundläggande verkligen harhänt på allvar. I förra veckan meddelades att produktivitetenökade med fyra procent i årstakt från sista kvartalet förra årettill första kvartalet i år. Under sista kvartalet förra åretökade den med 4,3 procent och sedan 1995 med ungefär två procentom året.Det är en hög takt om man jämför med de senaste decennierna.Under de tjugo åren från början av 1970-talet till början av1990-talet ökade produktiviteten med i snitt bara en procent omåret. Dessutom är det anmärkningsvärt att produktiviteten ökarså snabbt nu, efter en lång period av högkonjunktur. Det brukarju vara lättast att höja produktiviteten i början av enkonjunkturuppgång när kapacitetsunyttjandet stiger ocharbetskraften utnyttjas mer effektivt. Allt fler drar nuslutsatsen att 1990-talets stora IT-investeringar faktiskt harbörjat sätta spår i produktiviteten.Men även om det skulle vara så att USA nu lyckas fortsätta ökaproduktiviteten med ungefär två procent om året så betyder intedet att ekonomin kan fortsätta växa i dagens takt. Under förstakvartalet blev ju tillväxten 4,5 procent och sista kvartaletförra året hela sex procent. De senaste årens starka tillväxtförklaras ju både av ökande produktivitet, snabbt ökandesysselsättning och fallande arbetslöshet.Och arbetslösheten kan inte fortsätta att falla i all evighet.

Visserligen finns det ingenting som tyder på att det är den lågaarbetslösheten som ligger bakom inflationen i april.Löneökningarna har ju till och med fallit tillbaka under detsenaste året. Inflationen i april tycks i stället förklaras aven kombination av högre oljepriser och stark efterfrågan. Men omarbetslösheten skulle falla ännu mer är det ändå svårt att troatt inte löneökningarna så småningom skulle börja pressas uppåt.Särskilt om priserna på grund av den starka efterfrågan börjarstiga litet mer.Även om produktiviteten har börjat öka snabbare finns det alltsåall anledning att vara rädd för högre inflation.