Redo för katapultstolen

Vem tar över spakarna när dagens vd-generation går i pension? Utan strategiska satsningar på att vaska fram talanger hotas näringslivet av chefsbrist.

Det blåser hårt på toppen. Det blir bara svårare för näringslivet att hitta villiga chefskandidater, och inget tyder på att kraven på cheferna i framtiden kommer att minska. Tvärtom.

Skandalerna kring toppchefers pensionsavtal och rekordbonusar samt de täta bytena på börsbolagens vd-stolar är ett tecken i tiden. Undersökningar visar också att en vd står för en allt större del av ett företags förtroendekapital, och att aktiemarknadens tålamod på att löften ska omvandlas till resultat blir allt mindre.

Ett hårdare klimat kombinerat med det faktum att många yngre chefer inte är lika villiga som förr att offra privatlivet i sin strävan efter makt och pengar, innebär nya utmaningar för företagens strateger.

Humankapitalet avgör

För oundvikligen är det på strategisk nivå som frågan om kompetensförsörjning hör hemma. I ett näringsliv där tjänsternas betydelse ökar, så är det humankapitalet som avgör ett företags överlevnad.

Med andra ord handlar det om att företagen måste stärka sina positioner i jakten på talangerna. Det gäller alla typer av medarbetare, men blir särskilt uppenbart när det gäller chefsämnen.

Strategisk investering

Ledarskapsutbildning måste ses som en strategisk investering och behandlas som en sådan. Återväxten är hotad om frågan hanteras styvmoderligt och ansvaret helt fortsätter att ligga på individerna. Det är klart att det finns personer som vill bli chefer, men det är långt ifrån säkert att det är de mest lämpliga individerna som känner sig kallade om inte företagets ledning håller i taktpinnen och uppmuntrar karriärutveckling.

Det är ett underbetyg åt dagens styrelser och företagsledningar att dyra chefsutbildningar ofta slutar med ett tack och adjö, sedan det blivit uppenbart för den kompetensutvecklade att han eller hon inte ges utrymme att omsätta sina kunskaper i praktiken.

Visserligen kommer kompetensen till pass hos andra arbetsgivare. Det är lika oundvikligt att människor utvecklas och söker nya utmaningar som det är känt att det bästa sättet att höja lönen är att byta arbetsgivare.

Dessa samband kan dock sättas ur spel om företaget från början lägger upp en karriärplan tillsammans med medarbetaren. Att matcha människors kompetens mot arbetsuppgifter och ansvarsgrad, och koppla utvecklingen till incitamentsprogram skulle kunna öka lojaliteten och arbetslusten högst avsevärt.

Satsa inför uppgång

När företag drar åt svångremmen i svårare konjunkturlägen är utbildningsbudgeten det första som får stryka på foten. Så har det varit även det senaste året, vilket rimmar illa med allt fagert tal om lärande organisationer och att medarbetarna är företagets viktigaste resurs.

I en avmattning borde man satsa på att rusta organisationen för en kommande uppgång. Vissa företag gör det, men långt ifrån alla. Skälen varierar. Ett är att det kan väcka anstöt om ledningen tydligt satsar på en priviligierad grupp, samtidigt som ett stort antal anställda blir av med jobben när olönsam verksamhet ska avvecklas.

Belöning gå på kurs

Det är också den externa utbildningen för företagets medarbetare på lägre nivåer som ryker i första hand, men även chefsutbildning får stryka på foten.

Vanans makt är svår att bryta. Fortfarande ser medarbetare, oavsett på vilken nivå i företaget de befinner sig, möjligheten att gå på externa kurser som en belöning.

Ur ett företagsperspektiv håller en hälsosam förändring på att ske. Utbildningarna blirallt mer inriktade på “earning while learning”. Trenden går mot att utbildningsköparna, det vill säga företagen, ställer krav på att deltagarna ska koppla sin utbildning till konkreta problem i det egna företaget.

Utbildar internt

Då de företagsinterna programmen prioriteras slår det hårt mot utbildningsleverantörer på den öppna marknaden.

Även MBA-utbildningarna (ledarskapsutbildningar med akademisk bas) som har växt upp som svampar ur jorden de senaste åren, har tvingats omforma programmen åt det hållet för att motivera företagen att betala för kalaset. Det är förståeligt, och kommer att slå undan benen för de program som inte riktigt håller måttet.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.