Regelverk som skakar om Fondsverige
Efter årsskiftet införs Mifid II, ett EU-direktiv som bland annat ska strama upp fondprovisioner. Mifid II inför krav på rådgivare som vill kalla sig för oberoende. På EU-nivå diskvalificeras rådgivning kring andra aktörers fonder om det förekommer provisioner. Finansinspektionen går längre och diskvalificerar även råd kring den egna arbetsgivarens produkter.
Även ej oberoende upplägg i Mifid II-världen får lägstakrav på sig – motivera kundnyttan och nivåerna på provisionerna. Externa fondbolag som betalar mellanhänder för sin distribution är i farozonen.
Helkundsrelationer med ränterabatter är svårreglerade – vinstuttaget på kundens totala privatekonomi kan optimeras utifrån regelläge. Givet att de inte får hävda oberoende i frågan om råd i egna produkter så är det ironiskt att flera av de branschkällor som Affärsvärlden intervjuat ser storbankernas fondbolag bli kortsiktiga relativvinnare på Mifid II.
I Mifid II-dialogen har denna uppenbara konkurrensrisk behövt beaktas, medger Erik Lindholm, Finansinspektionens biträdande avdelningschef inom konsumentskydd. Samtidigt täcks svenska rådgivningsupplägg redan av ytterligare regler, och Mifid II höjer ambitionen även där.
– Mifid II ger även stärkta regler kring ersättningsmodeller och intressekonflikter. Rådgivning ska ske på sådan grund att kunder får lämpliga och anpassade produkter. Även de som tar fram produkter får ta ansvar för bedömningen av vilken målgrupp produkten är till för, säger Erik Lindholm.
Det svenska fondetablissemangets största aktör är Swedbank Robur, som på senare år sänkt avgifter på 40-talet fonder. Därtill har Robur lanserat ett breddutbud av passiva fonder, vid sidan av den aktiva förvaltningen.
Mönstret går igen i Fondsverige. Det finns redan passiva lågprisalternativ hos flertalet storbanker och pensionsjättar. Att aktivt marknadsföra de billigare och låglönsamma produkterna vill dock förstås inte bankerna. Det skulle kannibalisera på de höglönsamma aktiva avgiftsflöden där dagens stora vinster görs.
– Bankerna styr vad som presenteras och de vill inte ställa upp lågmarginalprodukterna i skyltfönstret. Kunderna förblir ofta okunniga om vilka alternativ som finns, säger Henrik Norén, partner på fondmarknadsföringsbolaget Nordicus med tidigare förflutet som vd för Handelsbankens ETF-förvaltare Xact.
I Mifid II-frågan är Swedbank Roburs bedömning att fondbolagets distribution ej påverkas.
De sparfokuserade nätbankerna Avanza och Nordnet har fått kritik för att ta ut fondprovisioner inom sina fondtorg. Gråzonen nu blir hur pass hårt rena distributionsavgifter för att presentera en viss produkt kommer att regleras.
– Vi har lättare än många andra att anpassa oss till regelverken eftersom vi har en digital plattform och ett starkt tech-team, säger Nordnets vd Peter Dahlgren.
Avanza bedömer att dess distributionsplattform kan fortsätta ta ut provision, baserat på att tjänsten är värdehöjande för kunden, och att dess distributionsersättningar inte påverkas av Mifid II-regler kring rådgivning.
Liksom varit fallet i USA så väntas Mifid II driva mer rådgivning i riktning mot passiva lågkostnadsfonder. Flera som Affärsvärlden intervjuat tror att den processen kommer att ske stegvis.
Ovanstående är ett utdrag ur analysreportaget i Affärsvärlden 40/2017. Där redogörs för varför och hur passiv fondförvaltning nu snabbt målar om kartan för fondbranschen.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.