Rekordtillväxten i Hammarby Sjöstad

De boende i Hammarby Sjöstad har fått vänja sig vid turistbussarna och att en och annan besökare lyckas hitta ända in till innergårdarna. När Greklands president var på besök i våras ingick en utflykt hit. Den nya stadsdelen börjar bli ett begrepp i utlandet. I spansk press kalllas Hammarby Sjöstad för den ”den gröna staden”.

Det är ingen överdrift att säga att Hammarby Sjöstad blivit en symbol för god svensk stadsplanering och miljöanpassning. Ett exempel är att projektet kom upp under ett seminarium på utrikesdepartementet i slutet av augusti, där temat var hur diplomatin kan främja svenska intressen.

Mikael Lindström, ambassadör i Peking, berättade att ett stort antal delegationer från städer runtom i Kina gjort besök i Hammarby Sjöstad för att studera allt från trafikplanering och boendemiljö till sophantering.

Även andra som medverkade i seminariet nämnde stadsdelen. Hammarby Sjöstad kommer upp då och då när man diskuterar samhällsmiljöer.

– Jag har förstås varit där på besök. Man måste veta vad man talar om även om man sitter borta på USA:s västkust, sade Nina Ersman, generalkonsul i Los Angeles.

Projektet är inne på sitt tolfte år och när Hammarby Sjöstad är klart, omkring 2017, ska det rymma cirka 10 000 bostäder. När Affärsvärlden besökte området yrde dammet och byggkompressorerna dunkade på. Det byggs fortfarande bostäder i rask takt. Men söker man sig till sjöstadsparterren vid vatten och grönska sitter barnfamiljerna på sina filtar och njuter av stillheten en solig sensommardag. Det är många barnfamiljer som flyttat hit och uppskattningsvis har vart tredje hushåll barn. Nackdelen är att det blivit svårt att få tag på dagisplats.

Fortsätter man vandringen ner till bryggorna i Vassparken, vid Sickla udde, får man en känsla av att vara utomlands. Det saknas räcken på båda sidor om bryggorna – är detta verkligen barnvänligt? Kanske inte, men det är befriande med denna närhet till vattnet som genomsyrar hela sjöstaden.

Att ha båt verkar populärt. Fritidsbåtarna guppar tätt vid kajerna och det är flera års väntetid för en båtplats.

Det är svårt att tro att det funnits textilfabriker och annan tillverkningsindustri här så sent som under 1950- och 1960-talen. Kåkstaden som växte fram i Lugnet under 1940-talet började rivas för tio år sedan.

Några fastighetsbolag och byggbolag som fanns på plats redan innan det första spadtaget togs på den södra sidan 1998, var bland andra Tornet, Fabege och JM. Andra, som Wallenstam, har sökt sig hit i efterhand då de insett områdets popularitet.

Hammarby Sjöstad har blivit en naturlig fortsättning på Stockholms innerstad och Södermalm. Stadsdelen tillhör numera organisatoriskt Södermalms stadsdelsförvaltning.

TJÄNSTEMÄNNEN
Sektionschef Malin Olsson på Stockholms stadsbyggnadskontor har varit planhandläggare i projektet sedan år 2000 men kan ändå berätta hur det hela började för tolv år sedan.

– Den första etappen av Hammarby Sjöstadsprojektet började på Södermalmssidan i början av 1990-talet. I samband med att planarbetet startade, började Stockholms stad också fundera på hela sjöstadsområdet och en fördjupad plan inleddes. Under 1996 sattes OS-satsningen i gång och då fick sjöstadsprojektet ordentlig draghjälp. Det blev ju inget OS men beskedet kom först efter att programplanen var klar och genomförandet till viss det påbörjats. Det gjordes förstås redigeringar av programmet, bland annat togs Olympiastadion och träningsarenan bort.

Fanns ett tryck på politiker att bygga många bostäder?
– Det var inte riktigt samma tryck som nu. Till en början beräknades det bli 8 000 bostäder, men med en ständigt ökad efterfrågan och högre exploateringstryck, kommer det att sluta på 10 000–11 000 bostäder. Vi har eftersträvat en mix med hälften bostadsrätter och hälften hyresrätter. Politiska beslut påverkar sedan hur det blir. Nu är det en viss övervikt åt bostadsrätter, 55 procent medan hyresrätter utgör 45 procent. Ambitionen med projektet har ju varit att blanda boende med service och arbetsplatser.

Var det väntat att barnfamiljerna skulle välla in?
– När vi planerar ett nytt område tänker vi inte kortsiktigt på vilka som först flyttar in där, utan vi bygger för en struktur som ska hålla över tiden och passa alla, eftersom mångfald är viktigt. Jag vet att det fanns förväntningar på att det skulle vara par med utfl ugna barn som skulle vilja bo i sjöstaden. Men det visade sig var lika stor andel unga familjer med barn.

Får ni kritik för att alla inte har råd att bo där?
– Visst hörs det röster om att alla inte har råd att bo här. Det är marknaden som styr och läget avgör hur mycket det kostar. Det centrala läget har också inneburit höga förväntningar på kvalitet. Dyra material har använts men det betalar sig i längden, ur ett underhållsperspektiv. Vi hoppas att det ska åldras vackert.

Blev det som ni tänkt er och hur mycket bestämmer ni?
– I planprocessen har vi från stadens sida en konstruktiv dialog med alla inblandade arkitekter, byggherrar med fl era. Att vi finns med och månar om en helhetsbild är förhoppningsvis en trygghet även för dem som investerar. Men det är också viktigt att se de olika delprojekten som egna individer samt att bevara befintlig bebyggelse med karaktär och historia.

Är det något som du är extra nöjd med?
– Att så många barnfamiljer fl yttar in tycker jag är ett kvitto på att det är en bra boendemiljö. Sjöstaden har egentligen det bästa av två världar. Närheten till innerstaden med den täta bebyggelsen samtidigt som sol, ljus, vatten och grönska har fått ta stor plats. Det har resulterat i en halvöppen struktur och det verkar fungera.

Projektet har varit i gång sedan början av 1990-talet, när är det klart?
– År 2017 är slutåret satt till enligt nuvarande tidplan. Det har skjutits på det fl era gånger och huvudanledningen är det stora infrastrukturprojektet, Danvikslösen, som måste lösas. Det är ett samarbete mellan Stockholms stad, Nacka kommun och Stockholm läns landsting för att möjliggöra bättre trafi klösningar. När Danvikslösen är genomfört kan man bygga vidare med den sista etappen med bostäder. När beslut väl är fattat och finansieringen på plats är byggtiden cirka fyra år och då hamnar vi kring 2017 innan bostäderna väl är på plats.

Är det något som skulle kunna göras bättre?
– Du har säkert läst i tidningar att det saknas dagisplatser och det beror ju på att trycket blev större än förväntat. I detaljplanerna finns det möjlighet att inrymma detta. Men det är politiska beslut som också påverkar hur själva förskoleverksamheten bedrivs. Det är en bra lärdom till nästa projekt att beslut måste komma in tidigt i planprocessen. Inom miljöområdet skulle en del förstås kunna göras ännu bättre. Visserligen låg Hammarby Sjöstad långt fram miljömässigt vid start men det var för mer än tio år sedan och mycket har hänt sedan dess. Här fi nns massor att göra i kommande projekt.

Vilka är de stora projekten i Stockholm nu?
– Stockholm är för tillfället väldigt expansivt och vill växa. Stora utbyggnadsområden är till exempel Kista, Telefonplan, Liljeholmen-Årstadal, nordvästra Kungsholmen och Norra Station. Ett annat är området Hjorthagen, Värtahamnen, Frihamnen och Loudden. Det kan jämföras med Hammarby Sjöstad i antal bostäder, runt 10 000, men annars skiljer de sig åt i flera aspekter. I detta projekt skruvar vi upp målsättningen för miljöhänsyn. Att försöka hitta ny användning av de vackra gasverksbyggnaderna är en utmaning. Att ta hänsyn till närheten av Nationalstadsparken är en annan.

– Det är viktigt att inte kopiera ett projekt utan se det utifrån sina egna förutsättningar. Konjunktursvängningar kommer och går och kan väl stoppa upp i det korta perspektivet men inte i det långa. Under Hammarby Sjöstadsprojektet 1996–2008 har det varit både toppar och nedgångar men det gäller att ha tilltro.

Många av dem som Affärsvärlden har talat med har tryckt på att utemiljön blivit så lyckad i stadsdelen. Det är exploateringskontoret i Stockholms stad som arbetat med den. Exploateringskontorets mål är att förvalta och utveckla staden på ett sätt som gör den attraktiv att besöka och att bo och arbeta i.

Landskapsarkitekt Kristina Menyes på Exploateringskontoret har varit projektansvarig för utemiljön i Hammarby Sjöstad. Hon var med från början när i princip det enda som fanns på plats var lera. Statsbyggnadskontoret tog först fram en översiktsplan för utemiljön. Detaljplanen delades sedan in i flera delplaner där arkitekter bjöds in för delta i parallella uppdrag.

Den plan som bäst motsvarade stadens förväntningar utvecklades vidare till en detaljplan och underlag för design av arkitektur, parker och torg.

– Vi måste se till att landskapsarkitekturen stämmer överens med den tid vi lever i. Det ställs förstås andra krav på en miljö som Hammarby Sjöstad än när man bygger i innerstaden bland befintliga äldre fastigheter. Mycket i området handlar om interaktion mellan stadsplanen och allt vatten runt omkring. Vi har arbetat med ett tiotal landskapsarkitekter och varje landskapsarkitekt har sin vision och profil, vilket ger utemiljöer med olika karaktär, säger Kristina Menyes.

– Resultatet har blivit en modern och harmonisk utemiljö i samklang med arkitekturen, men med växlande utseende och karaktär. Det ska vara intressant att röra sig mellan de olika delarna av Hammarby Sjöstad för att upptäcka nya spännande miljöer.

På frågan vad som blev mindre lyckat, svarar Kristina Menyes:

– Det som blev mindre bra är området kring Heliosparken, där det blev alldeles för tätt mellan husen. Då blir det väldigt svårt att få till en bra utomhusmiljö. Många av områdets skolor ligger här och då blir friytor och parker särkilt betydelsefulla.

Det sista stora planområdet Henriksdalshamnen kommer sticka ut från det som tidigare gjorts i Hammarby Sjöstad.

– Det kommer att bli mycket konst och båtliv, lovar Kristina Menyes.

– Och för hela Hammarby Sjöstad finns flera förebilder att hämta inspiration från. Andra storstäder med mycket vatten som Amsterdam, Barcelona och Paris är bra exempel, säger Kristina Menyes.

ARKITEKTERNA
Arkitekterna är rörande överens – Hammarby Sjöstad är ett mycket lyckat sjöstadsprojekt. Projektet är ett föredöme och banar väg för andra utvecklingsprojekt som exempelvis Lindhagen på nordvästra Kungsholmen, Norra Djurgårdsstaden och Värtahamnen. I samtliga projekt kommer vattnet också att få en central plats.

Stellan Fryxell, arkitekt på Tengbom, är en riktig veteran inom Hammarby Sjöstadsprojektet. Han har jobbat i drygt tio år med stadsbyggnadsprojektet och arbetar fortfarande åt stadens projektorganisation.

– Stockholms stad har hållit i dirigentpinnen för de sjuttiotal tomter det har handlat om och ett trettiotal byggherrar har varit involverade. Men det har varit en konstruktiv tvåvägskommunikation mellan alla inblandade, säger Stellan Fryxell.

– I kommande stora projekt, som Norra Djurgårdsstaden i Hjorthagen, är det viktigt att följa Hammarby Sjöstads exempel att bjuda in många byggherrar för att det ska bli en mångfald.

Arkitektkontoret Tengbom har varit med om att planera och rita två kvarter och tre hus. En inbjudan till en stadsplanetävling för sju år sedan gav vinst och kontoret fick äran att göra ett underlag till området Hammarby gård.

En docka i det tidigare hamnområdet leder in vattnet och skapar ett fredat utrymme för de boende. GlashusEtt är ett av de hus som Tengbom har ritat på uppdrag av Fortum, Markkontoret och Stockholm Vatten och som utgör Hammarby Sjöstads miljöinformationscentrum. Att det finns solceller på taket är en självklarhet.

– Det är kul att ha varit med på denna resa. Hammarby Sjöstad är framför allt lyckat ur tre aspekter. För det första är det snyggt och för det andra fungerar det bra för barnfamiljer. Trivs de så fungerar det för alla och parksystemet gör att man kan undvika gatorna, vilket gör det extra barnvänligt.

– Sist men inte minst har stadsdelen en lyckad miljöprofil. Vi har en god miljölagstiftning i det här landet som har hjälpt till. Grundförsörjningen till området är fjärrvärme där spillvärme ur avloppsvattnet återanvänds. Hushållsavfallet går till återvinning eller förvandlas till energi. Det finns förstås mer att göra på miljöområdet. Vi jobbar ständigt med förbättringar och strävar efter att få flera lågenergihus och använda biogas i större utsträckning. De kommande byggprojekten i Stockholm kommer att ha glädje av detta.

– Det som är mindre bra är att det saknas dagisplatser. Men jag har ingen kritik när det gäller det arkitektoniska utförandet och att det är för tätt byggt på vissa platser håller jag inte med om. Attraktiviteten i ett område styr hur tätt man kan bygga, ju attraktivare, desto tätare kan husen ligga.

Ett annat arkitektkontor som också är på plats i Hammarby Sjöstad är Thomas Eriksson Arkitekter. Thomas Eriksson är grundare och vd på TEA. Arkitektkontoret har tillsammans med Primula Byggnads AB ritat Kvarteret Redaren 2 i Hammarby Sjöstad.

Samarbetet med byggherren Primula Byggnads AB har resulterat i att det nu finns tre hus på plats vid Hammarby Allé. Byggnaderna ligger i vinkel och på en gemensam innergård, som är gemensam med ett annat kvarter, finns ett daghem som borde vara eftertraktat med tanke på att många söker dagisplats.

– Hammarby Sjöstad är helt enkelt ett stort visionärt stadsbyggnadsprojekt. Ett nytt Stockholm har vuxit fram. Det är en väldigt genomarbetad helhet med boende, service och kommunikationer. Man har lyckats få till en komplett enhet trots sin komplexitet. Som projekt är det väldigt unikt med närheten till staden och ändå denna stillhet, tycker Thomas Eriksson.

I Lumafabriken samarbetar TEA med Oscar Properties där vd Oscar Engelbert tillsammans med fastighetsprofilen Erik Sehlin vill konvertera den gamla fabriken till bostäder.

– Den blandade stilen där man behåller ikoner som gamla glödlampsfabriken Luma, som har en historia att berätta, är mycket lyckad. Vi har ritat på en stor ombyggnad av fabriken rakt ut i vattnet. Idén är att nya moderna lägenheter ryms i den befintliga industristrukturen. Variationen i rumshöjd, synliga balkar och befintliga trapphus blir tillsammans tillskott till lägenheter, säger Thomas Eriksson.

Många som Affärsvärlden talat med är lyriska över utemiljön. Det gäller även Thomas Eriksson.

– Utemiljön är bäst! Jag minns ju hur Lugnets industriområde såg ut. Som arkitekt blir man glad när man har sett till att arbeta med många delar. Man har dragit in vattenspeglar in i området, vattnet genomsyrar hela stadsdelen och båtar används smidigt som färdmedel. Utemiljön är osedvanligt lyckad. Det känns som Holland och pekar ut en ny riktning som är mer internationell. Det är fantastiskt hur man har jobbat med mellanrum mellan husen. Det märks att mycket tid och kraft har lagts på landskapsbiten.

– Det viktiga när man bygger stad är att bygga hela staden och inte bara hus. Vi har haft alldeles för mycket fokus på husen i det här landet. Hammarby Sjöstad ligger väldigt bra till, nära till tunnelbanan, tvärbanan och du kan åka båt till Söder. Stockholm är ett outnyttjat Venedig. Man skulle kunna göra hur mycket som helst och det vill vi på TEA arbeta vidare med. Lindhagensstrand och Värtan bara väntar på att bebyggas. Nästa steg kan vara skärgårdsstaden i stället för sjöstaden och bygga ut mot Vaxholm med Venedig som förebild. Det finns massor av öar som är byggbara. Jag gillar skärgårdsbåtar men någon gång ska det väl bli något nytt. Miljövänliga sjöbussar är en totalt outnyttjad resurs och borde stödjas med politiskt bidrag och köras året om.

På frågan om Stadsbyggnadskontoret har ett ord med i arbetet, svarar Thomas Eriksson:

– Visst, kommunen styr mycket mer än vad man tror. Tillsammans med stadsplanen för Hammarby sjöstad, har Stockholms Stad utarbetat ett gestaltningsprogram som legat till grund för utformningen av Hammarby sjöstad. Gestaltningsprogrammet är detaljerat och ger anvisningar om allt ifrån utformning av entréer till materialval i fasader. För oss arkitekter är det en extra utmaning att verka inom så fasta ramar. Sett till hela Hammarby sjöstad så är det precis som i Stockholms innerstad, kvaliteterna varierar inom området, alla lägenheter kan inte ha topplägen.

– Om man ska vara lite kritisk så är de senare etapperna ganska tätt exploaterade. Men totalt sett har projektupplägget varit framgångsrikt. 2005 tilldelades en del av området, Sjöstadsparterren, arkitekternas eget årliga pris, Kasper Sahlinpriset.

Stockholms stadsplanerare verkar inte skrämmas av sämre tider och får arkitekten Thomas Eriksson som han vill kan stockholmarna se fram emot flera spännande byggnadsprojekt. Med mycket vatten. Samarbetet mellan tjänstemän och arkitekter har ju visat sig fungera utmärkt förr.