Riksbanken repar mod

Den svenska riksbanken är uppenbarligen betydligt djärvare än den europeiska centralbanken, ECB.
15 juni 2000 07:00

Fram till i förra veckan låg styrräntan i Sverige och i EMU-länderna på samma nivå, 3,75 procent. Men då beslutade sig ECB för att höja med så mycket som en halv procentenhet medan riksbanken lät räntan ligga kvar. Det är anmärkningsvärt på flera sätt.

Fram till helt nyligen framstod riksbanken som väl försiktig. Inflationen har ju under de senaste åren legat under målet och riksbanken har gett intryck av att vara mycket mera rädd att inflationen ska hamna för högt än för lågt. Nu tycks ledningen ha tagit intryck av de senaste årens kritik och felbedömningar. Frågan är om den har blivit alltför djärv i stället.

Risken för inflation borde vara större i Sverige än i EMU-länderna. Tillväxten är betydligt högre och arbetslösheten är lägre. OECD:s bedömning är att vi har tömt ut de lediga resurserna redan i år medan EMU-länderna bedöms slå i taket först nästa år.

Den svenska arbetslösheten har fallit kraftigt, den öppna arbetslösheten ligger nu under fem procent. Om man räknar med dem som är sysselsatta med arbetsmarknadspolitiska åtgärder ligger arbetslösheten på drygt sju procent. Även i EMU-länderna har arbetslösheten fallit en hel del, men den låg ändå så högt som 9,2 procent i april.

Samtidigt spås tillväxten bli betydligt högre i Sverige, riksbanken räknar med 4,3 procent i år och 3,5 procent nästa år. Det är snarast en försiktig bedömning om man jämför med andra prognosmakare. Tillväxten i EMU-länderna väntas enligt exempelvis Economists sammanställning över konjunkturprognoser ligga på 3,4 procent i år och 3,1 procent nästa år.

Om ECB behöver höja redan nu, så borde riksbanken behöva höja ännu mer. Visserligen är den svenska inflationen fortfarande lägre än inflationen i EMU-länderna. Men det kan vara tillfälligt. Enligt Economists sammanställning av prognoser väntas den svenska inflationen bli två procent nästa år medan EMU-ländernas då väntas ligga på 1,6 procent.

Facit dröjer

Nu är det inte så att det är bättre ju lägre inflationen blir. Det svenska inflationsmålet är satt till två procent och då är det helt i sin ordning att den ligger just där, även om det är litet högre än i EMU-länderna. EMU-ländernas inflationsmål är litet strängare formulerat så att inflationen ska vara högst två procent. Det är ett skäl för ECB att börja höja litet tidigare.

Vilken strategi som är den bästa får vi veta först om ett antal år. ECB:s strängare och mer försiktiga penningpolitik kanske håller tillväxten nere helt i onödan. I Sverige tar vi i stället risken att inflationen blossar upp på nytt om några år. Då måste riksbanken ta i desto hårdare. Men om den svenska ekonomin fungerar så bra som riksbanken tror ska vi förstås vara glada att den verkligen vågade hålla räntan så låg trots den starka tillväxten.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Relaterade artiklar

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.