Riksbanken varnar för fortsatt förhöjda risker för den finansiella stabiliteten

Riskerna för den finansiella stabiliteten är fortsatt förhöjda och det kan behövas ytterligare åtgärder om krisen nu blir djupare och mer utdragen, skriver Riksbanken sin i stabilitetsrapport.
Riksbankschefen Stefan Ingves.
Riksbankschefen Stefan Ingves. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Coronapandemin har satt djupa avtryck i världsekonomin med kraftigt fallande BNP i många länder och hög arbetslöshet. Dock har återhämtningen tagit fart och situationen börjar se bättre ut på många viktiga finansieringsmarknader. Riksbanken pekar i sin stabilitetsrapport på att det främst är de stora finanspolitiska stimulansprogrammen och åtgärderna från centralbanker och myndigheter som gjort att världen hittills lyckats undvika en global finanskris.

De pekar även på att bankernas utlåning till hushåll och företag har överlag utvecklats stabilt och att stödåtgärder har varit en viktig del i att utlåningsräntorna sjunkit sedan början av krisen och att utlåningen till mindre företag ökat.

Dock ser Riksbanken fortsatt stor osäkerhet och förhöjda risker.

”Den ökade spridningen av coronaviruset under hösten innebär att begränsningsåtgärder och beteendeförändringar bromsar en ekonomisk återhämtning i närtid och att konkurserna inom företagssektorn kan bli betydligt fler. På längre sikt riskerar stödåtgärderna samtidigt att bygga upp sårbarheter, exempelvis genom att länder och företag kraftigt ökar sin skuldsättning”, skriver banken, som även pekar på att det till riskbilden hör de sårbarheter som fanns i det finansiella systemet redan före krisen.

Bland dessa sårbarheter syns svaga banker och offentliga finanser i euroområdet, hushållens höga skuldsättning och bankernas stora exponeringar mot fastigheter.

Riksbanken menar att pandemin belyser att motståndskraften åter behöver stärkas när det ekonomiska läget tillåter det.

Exempelvis behöver banker som använt upp sina buffertar bygga upp tillräckligt med kapital och likviditet igen och det krävs åtgärder inom bostads- och skattepolitiken för att minska riskerna med hushållens skuldsättning och bristerna på marknaden för företagspapper åtgärdas.