RISK: Köp breda fonder

Köp breda fonder var ett av tio råd i Fondskolan förra veckan,och påståendet förtjänar att upprepas. Köp breda fonder ärnämligen slutsatsen för vanliga småsparare om man kombinerar engammal sanning med en ny.Den gamla sanningen är att på aktiemarknaden lyckas de kunnigabättre än de okunniga. Särskilt gäller detta timing, alltså attförsöka flytta pengarna till den aktiebörs som den närmastetiden kommer att utvecklas bäst. Vanliga småsparare blir lättlurade av ovidkommande information eller smarta säljare ochhoppar på tåget för sent. Bara de som är mycket kunniga klararav att tjäna pengar på att försöka spå vinnare blandaktiebörserna.

Samma avkastningskrav

Den nya sanningen är att aktiemarknaden blir allt mer global.Förr gjorde juridiska och institutionella låsningar attlikvärdiga aktier kunde värderas olika länderna emellan. Menidag är det globala kapitalet så stort att storföretagens aktiersnarare värderas efter bransch än efter land. Det gör attavkastningskravet och därmed den förväntade avkastningen frånaktier är nästan samma oavsett aktiebörs.Slutsatsen av dessa två sanningar är att det varken på korteller lång sikt självklart lönar sig att placera ihögriskfonder. På kort sikt bör småspararen inte chansa på enhögriskfond som placerar i ett enda land, eftersom timingenoftare blir fel än rätt. På lång sikt bör småspararen inteplacera i en högriskfond, eftersom den förväntade avkastningennumera knappast blir högre än i en bred lågriskfond.

Välj en Europafond

Det är alltså alltid bättre att placera i breda lågriskfonder.Dessutom får man då förhoppningsvis hjälp av (ovan nämnda)kunniga placerare med både timing och aktieurval.Vilka är då de breda fonder som man bör välja?När aktiekurserna under augusti och september förra året rasaderunt om i världen, så rasade de betydligt mer i Stockholm än påde stora marknaderna USA, Europa och Japan. Detsamma kommertroligen att hända nästa gång börskurserna rasar. Samtidigtstiger aktiekurserna på en liten marknad mer underuppgångsfaserna.

Det betyder att osäkerheten är större om det framtida värdet, omen månad eller om ett år, på en Sverigefond än på en Europafond.Denna osäkerhet om det framtida värdet brukar kallas risk.Ett vanligt sätt att mäta de kortsiktiga svängningarna är atträkna standardavvikelsen hos avkastningen under ett antal kortaperioder. Om standardavvikelsen räknas om till årstakt brukarden kallas volatilitet, vilket är det riskmått som Affärsvärldenanvänder. Tabellen nedan visar volatiliteten för några ofta användajämförelseindex, dels i den Fondindikator som publicerades iförra numret av Affärsvärlden, dels för ett respektive två årsedan. Som synes i tabellen är den inbördes rangordningen mellan olikamarknader någorlunda stabil. Japan- och Asienfonder har tillexempel haft högre risk än de övriga fondtyperna i tabellen.Europafonder har hela tiden givit kunderna lägre risk änflertalet andra aktiefonder.

Även dollarkursen svänger

USA kan tyckas ge en alltför hög risk med tanke på att dennaaktiemarknad är så stor. Men det är inte bara New York-börsenssvängningar som ingår när vi räknar ut volatiliteten. Ävenvalutakursernas förändringar, i det här fallet dollarns kurs motden svenska kronan, ger svängningar i värdeutvecklingen för ensvensk placerare. Och eftersom dollarkursen svänger ganska

kraftigt, så blir volatiliteten hos en USA-fond betydligt högreför en svensk än för en amerikan.Däremot har volatiliteten ändrats kraftigt. Risknivån var somsynes genomgående betydligt lägre i början av oktober 1997. Menstrax efter inleddes en skakig period då särskilthögriskbörserna tappade kraftigt i värde. En slutsats avtabellen blir därför att volatiliteten inte bör redovisas med eneller två decimaler som många fondbolag gör, så exakt är intedetta nyckeltal. Självklart beräknas volatiliteten iFondindikatorn med decimaler, men den redovisas utan decimaler.

Hälften så hög risk

1/3-blandfonder (se förra veckans artikel Gott & blandat, mendyrt) har som tabellen visar konsekvent ungefär hälften så högrisk som en Sverigefond. Det betyder att man kan förvänta sigatt förlusten bara blir hälften så stor vid ett framtidabörsras. Men det betyder inte att den genomsnittliga avkastningen blirsärkilt mycket sämre. Förklaringen är att riskabla placeringarsvänger kraftigt kring en långsiktig trendlinje, medanplaceringar med lägre risk följer trendlinjen närmare. Men visstkommer den förväntade avkastningen att bli något lägre, eftersom1/3-fonder placerar en tredjedel av pengarna i räntebärandevärdepapper.

Högriskplaceringar är alltså främst meningsfulla för den somförsöker öka sin avkastning genom att byta fonder ofta ochförsöka köpa billigt och sälja dyrt. Samtidigt är de flestaexperter överens om att det allra svåraste när det gällerkapitalförvaltning är att förutsäga kortsiktiga svängningar förhela marknader. Det är inte många vanliga fondsparare som harden kunskap som krävs för detta.Istället bör vanliga fondsparare välja en Europafond eller enGlobalfond. Vill man ytterligare sänka risknivån och dessutom geförvaltaren möjlighet att försöka tjäna på timing mellan aktieroch räntebärande så är 1/3-fonder utmärkta.

Stabil rangordning

Volatilitet föregående 2 år, procentenheter

Index 971001 981007 991013 SnittIndex 971001 981007 991013 SnittJapan 20 26 28 24Asien 16 26 29 24Sverige (Generalindex) 14 18 24 19USA 16 19 21 18Norden 12 17 21 17Världsindex 13 16 18 15Europa 12 15 18 151/3-blandfonder 8 11 12 10Svenska obligationer 4 3 4 3Svensk penningmarknad 1 0 1 0Källa: Fondindikatorn i nummer 40/1997, 41/1998 och 41/1999.