Rörlig ränta bäst

Att välja fast ränta på sina bolån är en dyr försäkring mot risken för stigande räntor.

Både korta och långa räntor har nått ned till historiskt låga nivåer. Är det dags att binda lånen nu? Det beror naturligtvis på den egna situationen, det finns inget generellt svar. Avvägningen gäller hur mycket mer det kostar att binda lånen än att låna till rörlig ränta.

Men det är inget som helst tvivel om att de rörliga lånen oftast blir billigare. Både historiska erfarenheter och teoretiska argument talar för att det är billigare att låna till rörlig ränta. Att låna ut pengar på längre tid innebär en större risk och det bör i längden betyda att längre lån är dyrare. Så har det varit historiskt och så är det nu också.

För närvarande får man betala omkring 5,5 procent för ett bolån till rörlig ränta och runt sju procent för ett femårigt bolån till fast ränta. Man tål alltså en rejäl ränteuppgång innan det rörliga lånet har blivit dyrare än det fasta.

Diagrammet här intill (finns i den tryckta tidningen i nummer 8/1997) visar hur stor skillnaden har varit under de senaste femton åren. Det är gjort så att man vid varje tidpunkt kan se hur mycket ett femårigt respektive ett rörligt statsobligationslån, som togs för fem år sedan, har kostat i genomsnittlig årsränta. Statsobligationsräntorna ligger lägre än boräntorna, men boräntorna följer ungefär samma utveckling som obligationsräntorna. Marginalen mellan en femårig statsobligationsränta och ett femårigt bolån är för närvarande ungefär 1,0–1,5 procentenheter.

Fast ränta bra på 80-talet

Det finns perioder när det hade lönat sig att välja ett femårigt lån i stället för ett rörligt. De som band sina lån 1979 och 1980 kunde fem år senare konstatera att de gjort en bra affär. De fick en fast ränta på tio, tolv procent och undvek flera räntetoppar på sexton, sjutton procent. Den genomsnittliga räntan på de fasta lånen blev under denna period runt en procentenhet lägre än för de rörliga.

En annan period när det var bättre eller lika bra att välja fast som rörlig ränta var 1986–1989. Särskilt den som valde att binda räntan under 1986 gjorde ett bra val. Då föll oljepriserna och drog med sig inflationen som bottnade på drygt fyra procent. Den låga inflation fick även de långa räntorna att falla kraftigt. Fem år senare kunde man konstatera att de rörliga räntorna i genomsnitt hade legat drygt en procentenhet högre under 1986–1991 än femårsräntan under 1986.

Den som valde att binda räntan på fem år under 1987–1989 slapp de återkommande räntechockerna i början av 1990-talet. Men inte ens under denna period blev merkostnaden mer än någon procentenhet större än för ett rörligt lån.

Det vanligaste har dock varit att kostnaden för ett rörligt lån har legat en till tre procentenheter under den för ett femårslån.

Men om det nu är så bra med rörliga lån, varför råder banker och bolåneinstitut så ofta sina kunder att binda sina lån? Det kan naturligtvis vara ett utslag av allmän försiktighet och omsorg om kunden. Men frågan är om det inte ligger närmare till hands att tro att det helt enkelt är i bankens eller bolåneinstitutets eget intresse snarare än kundens. Att det förefaller dyrt för kunderna borde betyda att det är lönsamt för den som lånar ut pengarna. En annan fördel kan vara att man binder upp kunderna under längre tid. Med rörliga lån är det ju lättare att byta bank eller låneinstitut.

Hur blir det i framtiden? Mycket har hänt med den svenska ekonomin under de senaste åren och historien är kanske inte helt representativ för framtiden. Den som väljer rörlig ränta har framför allt anledning att fundera igenom hur stor risken är för nya räntechocker.

Det mesta talar för att risken är mycket mindre än tidigare. De främsta skälen är att vi nu har rörlig växelkurs och att låginflationspolitiken är mycket mera etablerad både här och i omvärlden. Även om riksbanken eftersträvar en någorlunda stabil valutakurs har den ingen förpliktelse att försvara en viss kurs. En försvagning av kronkursen kan innebära att de korta räntorna blir litet högre, men det blir knappast några likheter med 1990-talets räntechocker.

De senaste månadernas utveckling är ett bra exempel. Att kronan har försvagats med sex, sju procent sedan i oktober är säkert förklaringen till att riksbanken inte har sänkt reporäntan på ett tag. Korta penningmarknadsräntor har vänt uppåt, eftersom förväntningarna var inställda på att riksbanken skulle fortsätta sänka räntorna. Det har fått de rörliga boräntorna att stiga med några tiondels procentenheter. Under 1992 steg Stadshypoteks rörliga boränta från 14, 15 procent till som högst 24 procent.

ERM liten riskfaktor

Om kronan knyts till ERM ökar i och för sig risken för att riksbanken tvingas försvara kronan genom att höja den korta räntan. Men att det skulle kunna bli någonting i närheten av vad som hände 1992 verkar ändå mycket osannolikt. Att vi nu haft rörlig växelkurs under några år innebär att kronan bör ligga betydligt närmare en långsiktig växelkurs än vad den gjorde då. Därför finns det inte alls samma grund för marknaden att misstro kronkursen.

Dessutom innebär de allt mer integrerade penning- och valutamarknaderna att tendenser till stigande inflation i något land mycket tidigare slår igenom i stigande räntor och/eller svagare valutakurs. Bara misstanken om att inflationen kan vara på väg uppåt ger omedelbara reaktioner på de finansiella marknaderna. Med 1980-talets mer reglerade marknader kunde obalanser byggas upp under längre tid och därmed bli mycket större.Låginflationspolitiken är också mycket mera etablerad nu och det är svårt att se att riksbanken skulle släppa på inflationsmålet och låta prisökningarna stiga kraftigt. Inflationen blev bara drygt två procent 1992, men det var första året med riktigt låg inflation sedan 1960-talet. Även internationellt har inflationen stabiliserats på låga nivåer. Både här hemma och i omvärlden verkar risken liten för att man skulle behöva strama åt penningpolitiken kraftigt.

Den som trots allt ändå tycker att det är värt att betala för att ha fast ränta skall naturligtvis försöka att binda den när räntan är så låg som möjligt. För att pricka in räntebotten skall man ha tur, men det finns förstås ingen anledning att inte försöka.

Förmodligen är det en ganska bra tidpunkt att binda räntan just nu. De långa statsobligationsräntorna ligger för närvarande på sex, sju procent. Det är en historiskt låg nivå som dessutom förefaller ganska rimlig med tanke på dagens förutsättningar. Med inflationsförväntningar på ett par procent på fem års sikt innebär det att realräntan ligger på fyra, fem procent. Det är inte lågt, men heller inte orimligt högt. De flesta bedömare verkar räkna med att realräntan, som i princip är internationellt bestämd, bör ligga på omkring fyra procent. Sammantaget kan man säga att de svenska långräntorna åtminstone har kommit ner till rimliga nivåer.

Dessutom kan det finnas anledning att undvika att binda sina lån under nästa år, eftersom det då händer ganska mycket som brukar kunna oroa de finansiella marknaderna.Då kommer EU att besluta om vilka länder som anses kvalificerade för att delta i EMU från början. Om konjunkturen skulle bli svag kan man inte utesluta att EU beslutar sig för att skjuta upp den planerade starten för EMU. Det kan skapa oro på penning- och valutamarknader och ge stigande räntor och fallande valutakurser i mer perifera länder som Sverige. Det annalkande valet i Sverige kan också skapa oro. Slutligen är det många löneavtal som skall förhandlas om under nästa år och det kan också pressa upp räntorna om det ännu en gång visar sig att avtalen hamnar väl högt.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Alligator Bioscience
Annons från VECKANS FÖRETAG